Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svårt stoppa omplacering från chef till telefonist

Med nio dagars betänketid har chefer och databashanterare på Eniro erbjudits nya tjänster som telefonister vilket innebär skiftarbete och pendling. De som inte säger ja kan bli av med jobbet.
Publicerad
- Det är klart att man går i taket som chef och tycker att man inte erbjudits liknande arbetsuppgifter. Lagen säger att en liknande tjänst ska erbjudas, om det är möjligt. Formellt är kravet uppfyllt, säger Sifklubbens ordförande Bengt Sandin.
I våras köpte Eniro nummerupplysningen 118 118 av Respons, då blev det också klart att de båda bolagens verksamheter skulle slås samman. Men först i slutet av förra veckan fick de 50 anställda på Eniro i Göteborg, Stockholm och Malmö klart för sig att det innebar skiftarbete, helgjobb och pendling. På måndag ska de ha bestämt sig.
- Det är en tolkningsfråga om nio dagar kan anses vara rimlig tid. Medlemmarna överväger sitt svar. Det är klart att det är jättesvårt att veta vilket beslut man ska ta, för vissa handlar det om att pendla från Göteborg till Borås, scheman ska anpassas till dagistider, säger Bengt Sandin.
Lagen kunde vara mer konkret om vad som är rimlig tid, menar han.
- Jag har full förståelse för att personalen mår dåligt. Men företaget har följt lagar och regler, säger Bengt Sandin.
De som inte tackar ja riskerar att bli uppsagda på grund av arbetsbrist. Facket tar hjälp av återanställningsrätten och ska tillsammans med Eniro undersöka vilka andra tjänster som finns inom koncernen.
Eniro, som bland annat ger ut telefonkatalogen, har 5 000 anställda i 19 länder, varav 1 500 i Sverige.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

UPPDATERAD 4 maj 2026.
Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars process har pågått sedan 2023.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Beslutet innebär att Kim Beligantols mål kommer att tas upp i Arbetsdomstolen i slutet av augusti. Han är lättad över beskedet men har upplevt den tre år långa väntan som påfrestande.

– Det har inneburit en osäkerhet kring hur jag ska planera min framtid, eftersom jag inte vet hur tvisten kommer att sluta.  Att vänta har påverkat mig mentalt i form av stress och oro. Oenigheten i sig har också varit påfrestande, eftersom den rör min och familjens trygghet, säger han.

– Självklart är jag glad att målet blir prövat men att möta de där människorna igen är inget jag längtar efter. 

AD: ”Vi är nöjda”

Lars Dirke, ordförande för Arbetsdomstolen, säger till Arbetet att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till tidningen.