- Det är allvarligt när signalsystemet inte fungerar, att man inte gör en anmälan därför att man tror det är meningslöst. Då döljs ju problemen, säger Börje Sjöholm, arbetsmiljöhandläggare på Sif.
Elöverkänslighet har varit ett känt begrepp i ett tjugotal år, men ännu finns inga vetenskapliga bevis för vad som orsakar besvären. Även om många anser att de blir sjuka av sitt bildskärmsarbete så är det exempelvis inte säkerställt att bildskärmar ger ifrån sig någon form av elektromagnetisk strålning eller liknande som orsakar ohälsa.
För att få en uppfattning om hur stort problemet är bland medlemmarna skickade Sif i våras ut en enkät via Siftidningen. De som ansåg sig vara elöverkänsliga eller ha besvär vid arbete med el-utrustning eller i el-miljö uppmanades fylla i enkäten.
Av de 959 medlemmar som svarade uppgav drygt 60 procent att de hade svåra besvär. De vanligaste är sveda i ögonen, värk i leder, trötthet, röd och torr hud samt huvudvärk. Åttio procent av de svarande har arbetat vid en bildskärm i åtta år eller längre, hälften har haft besvär under lika lång tid.
Nära hälften, 47 procent, berättar att de jobbar vid en bildskärm hela arbetsdagen, tio procent att de gör det mer än åtta timmar per dag. Två tredjedelar uppger att besvären lindras när de lämnat arbetsplatsen.
Trots sina svårigheter har bara 46 procent informerat chefen, arbetskamraterna eller skyddsombudet.
Av dem som ändå gjort det har endast drygt var tredje fått någon hjälp och bara var sjätte deltar i rehabilitering. Endast var elfte drabbad har anmält sina besvär som arbetsskada.
Börje Sjöholm pekar på flera troliga orsaker.
- Rädsla för att bli utpekad som psykiskt sjuk kan vara en. Att ännu ingen fått sina besvär erkänd som arbetsskada en annan, säger han.
Efter några prejudicerande domar i mitten av 90-talet då drabbade inte fick arbetsskadeersättning har också facken i stort sett slutat driva dessa ärenden, i väntan på nya forskningsresultat.
- Vi vill inte få fler prejudikat ovanpå de andra. Om individen fått nej till ersättning en gång är det också svårt att få det senare, säger Börje Sjöholm.
Han anser inte vetenskapliga bevis behövs.
- Eftersom två tredjedelar är bevärsfria när de är hemma så har det här med arbetet att göra och därför borde det inte vara något problem att få ersättning. Att det inte går att ge en medicinsk förklaring till besvären ska inte vara individens och vårt problem.
Sif anser att det måste satsas mer på forskning och diskuterar därför att inleda samarbetsprojekt med forskare på området.

ANITA TÄPP