Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Expert försvarar AD inför EU-granskningen

EU granskar AD för jäv. Men juridikprofessorn Ronnie Eklund tror att AD kommer att gå helskinnad ur granskningen.
Publicerad
Textilföretaget Kurt Kellerman AB har begärt att frågan om Arbetsdomstolens eventuella jäv ska prövas av Europadomstolen. Företaget tvingades vika sig i en kollektivavtalstvist efter en AD-dom för några år sedan.
AD:s kritiker har tagit en dom i Europadomstolen från 1989 som intäkt för att något måste göras. Den gången var det en hyresgäst som fick rätt när han hävdade att han inte fått en opartisk prövning i Bostadsdomstolen eftersom ledamöterna företrädde ett gemensamt intresse i strid med hans. Europadomstolens dom ledde senare till att Bostadsdomstolen lades ned.
Men Ronnie Eklund, professor i civilrätt, särskilt arbetsrätt, vid Stockholms universitet, tror att risken för att samma sak skulle drabba AD är liten. AD är sammansatt av tre oberoende ledamöter, varav två med lång domarerfarenhet, och fyra ledamöter som utsetts efter förslag från parterna. I teorin skulle de fyra lekmannaledamöterna kunna köra över domarna. I praktiken inträffar detta aldrig, säger Ronnie Eklund.
- Det finns inga exempel på sådant, jo en gång på 1940-talet var det lekmannadomarna som bestämde utgången i ett mål mot ämbetsmannadomarnas vilja. Men domstolen ändrade sig sedan. För att jäv ska förekomma krävs i princip att tre ämbetsmannaledamöter ska vara korrumperade.
Liknande mål som Kellermanmålet har tidigare prövats av Europakommisssionen, i samtliga fall utan framgång, enligt Ronnie Eklund.
- Men helt säker på hur det går i Europadomstolen går det inte att vara. Förlorar Sverige får man fundera på vad man ska göra med AD.
Diskussionerna om AD:s sammansättning och existens är inte ny. Bland annat har JämO Claes Borgström krävt att diskrimineringsmål ska prövas av allmän domstol i stället för av AD. Sådana mål bör inte avgöras i en domstol där arbetsmarknadens parter är i majoritet, anser Borgström, enligt vilken parterna har ett gemensamt intresse av att ingen skugga faller över kollektivavtalen när det gäller lönediskriminering.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.