Textilföretaget Kurt Kellerman AB har begärt att frågan om Arbetsdomstolens eventuella jäv ska prövas av Europadomstolen. Företaget tvingades vika sig i en kollektivavtalstvist efter en AD-dom för några år sedan.
AD:s kritiker har tagit en dom i Europadomstolen från 1989 som intäkt för att något måste göras. Den gången var det en hyresgäst som fick rätt när han hävdade att han inte fått en opartisk prövning i Bostadsdomstolen eftersom ledamöterna företrädde ett gemensamt intresse i strid med hans. Europadomstolens dom ledde senare till att Bostadsdomstolen lades ned.
Men Ronnie Eklund, professor i civilrätt, särskilt arbetsrätt, vid Stockholms universitet, tror att risken för att samma sak skulle drabba AD är liten. AD är sammansatt av tre oberoende ledamöter, varav två med lång domarerfarenhet, och fyra ledamöter som utsetts efter förslag från parterna. I teorin skulle de fyra lekmannaledamöterna kunna köra över domarna. I praktiken inträffar detta aldrig, säger Ronnie Eklund.
- Det finns inga exempel på sådant, jo en gång på 1940-talet var det lekmannadomarna som bestämde utgången i ett mål mot ämbetsmannadomarnas vilja. Men domstolen ändrade sig sedan. För att jäv ska förekomma krävs i princip att tre ämbetsmannaledamöter ska vara korrumperade.
Liknande mål som Kellermanmålet har tidigare prövats av Europakommisssionen, i samtliga fall utan framgång, enligt Ronnie Eklund.
- Men helt säker på hur det går i Europadomstolen går det inte att vara. Förlorar Sverige får man fundera på vad man ska göra med AD.
Diskussionerna om AD:s sammansättning och existens är inte ny. Bland annat har JämO Claes Borgström krävt att diskrimineringsmål ska prövas av allmän domstol i stället för av AD. Sådana mål bör inte avgöras i en domstol där arbetsmarknadens parter är i majoritet, anser Borgström, enligt vilken parterna har ett gemensamt intresse av att ingen skugga faller över kollektivavtalen när det gäller lönediskriminering.

NIKLAS HALLSTEDT