Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Karlshamns Energi anmäls för etnisk diskriminering

När en kvinna med ukrainskt ursprung sökte jobb som värmeingenjör på Karlshamns energi kallades hon aldrig till intervju. Trots att hon hade efterfrågad utbildning och erfarenhet. Nu har hon anmält företaget för diskrimnering.
Publicerad
Kvinnan som varit i Sverige i snart fem år är civilingenjör med inriktning på maskinteknik och energiteknik. Högskoleverket har bedömt utbildningen från Ukraina som likvärdig den svenska. I Ukraina har kvinnan arbetat på liknande energibolag, skriver hon i sin anmälan till DO, ombudsmannen för etisk diskriminering.
När Karlshamn Energi annonserade ut tjänsten som värmeingenjör söktes någon som har högskoleutbildning med inriktning på värmeteknik alternativt energiteknik och gärna några års arbetslivserfarenhet. Samtidigt framhölls att man gärna såg kvinnliga sökande.
Men den ukrainska kvinnan kallades aldrig till intervju, därför har hon anmält det kommunala bolaget till DO. Hon är medlem i Sif som nu driver ärendet. En första lokal förhandling har hållits, en ny väntar.
- Arbetsgivaren har tagit fram material om de andra sökande. Arbetsgivaren ska nu bevisa att tjänsten tillsatts med en lämplig och att det inte finns något samband med den etniska faktorn, säger Sifs förbundsjurist Ulf Åkesson.
Enligt lagen ska arbetsgivaren verka för att personer oavsett etnisk tillhörighet ges möjlighet att söka lediga anställningar. Arbetsgivaren är skyldig att bedöma alla sökande efter sina individuella förutsättningar utan ovidkommande hänsyn till etnisk tillhörighet. Ingen ska missgynnas på grund av etnisk tillhörighet.
Om inte enighet nås i förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare kan Sif komma att driva fallet vidare till AD. Tidigare har 40 000 kronor utdömts i allmänt skadestånd för etnisk diskriminering.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."