Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Europabolag ökar kraven på facket

En ny lag ska reglera de anställdas inflytande när Europabolagen blir verklighet nästa höst. Ambitionen är att inflytandet inte ska försämras. Samtidigt ställs ökade krav på samordning mellan facken i Europa.
Publicerad
I dag finns olika lagstiftning för aktiebolagen i de europeiska länderna. De nya Europabolagen kommer dock inte att ha någon nationell hemvist, regelverket blir gemensamt för alla EU-länder. Ett svenskt AB kan alltså bli ett europeiskt SE-bolag, societas europaea.
Men en förutsättning för att ett Europabolag ska kunna registreras är att de anställdas inflytande är reglerat, vilket sker via ett särskilt förhandlingsorgan. Tanken är att det tillsammans med bolagsledningen ska förhandla fram ett avtal för hur inflytandet ska ske. Lyckas man inte gäller EU-direktivets bestämmelser.
- De ger rätt till information och samråd innan beslut fattas. Anställda har rätt att lägga fram förslag till arbetsgivaren. Om beslut inte fattas leder det till nytt samråd, i praktiken liknar det förhandling. Det är en skärpning mot reglerna för de europeiska företagsråden, säger Tore Sellgren, Sifs expert på koncernfackligt arbete i Europa.
I Sverige är de anställdas inflytande reglerat genom medbestämmandelagen och lagen om facklig förtroendeman. Även lagen om styrelserepresentation och lagen om europeiska företagsråd ger möjlighet till insyn och påverkan. I ett betänkande föreslår regeringens utredare, Sifs chefsjurist Eva-Helena Kling, en ny lag om arbetstagarinflytandet i Europabolag för att reglera och fördela inflytandet. Konsekvensen kan bli att den ledamot som utses av arbetstagarrådet inte kommer från det land där Europabolaget har sitt huvudkontor.
- Det gäller att sträva efter en stark facklig samordning på Europanivå i skeendet då avtal skrivs och styrelserepresentanter utses. Det ställer också nya krav på facklig utbildning, säger Tore Sellgren.
Europabolagen kan innebära ett genombrott för facklig närvaro i bolagsstyrelserna även i länder som Storbritannien, Irland, Spanien och Portugal där den i dag saknas.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.