Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

LO-utredare vill stoppa vapenexporten till USA

- För framtidens skull bör vi inte göra undantag för USA, säger LO:s ansvarige för näringslivsfrågor, Janne Edling, som tycker det är dags att frågan tas upp på den fackliga dagordningen.
Publicerad
- Jag tycker vi ska följa den vapenexportslag som vi har i Sverige. Enligt de statuter som finns ska vi inte sälja vapen till krigförande länder. Gör vi avkall denna gång är det mycket lättare att göra avkall i framtiden för andra länder, säger Janne Edling som menar att sysselsättningsfrågorna måste spela en underordnad roll:
- Våra relationer till USA är väl inte sämre än att vi skulle kunna ta upp exporten igen efter kriget. Med hänsyn till framtiden så tror jag vi måste vara principfasta. Och ska lagen ändras är det en riksdagsfråga.
Sveriges export av krigsmateriel till länder i krig är en het potatis. TCO och Sif har inte tagit upp frågan, och har därmed ingen hållning.
TCO: s internationella sekreterare Helena Johansson sträcker sig dock till att säga att hon tycker att alla länder ska behandlas lika. Hon kommenterar också statsminister Göran Perssons tidigare uttalande om svenskt beroende av amerikanska reservdelar och kunskap, bland annat för JAS:
- Vi borde kanske göra oss mindre beroende och överväga att producera svenska reservdelar.
Den svenska vapenexporten till USA uppgick i fjol till 461 miljoner kronor. Enligt en förteckning från Svenska Freds så har tio företag i Sverige fått utförselstillstånd att exportera krigsmateriel till USA under 2003.
Regeringen lämnade den 20 mars en sammanställning av svensk vapenexport.
"Redogörelse för den svenska exportkontrollpolitiken och exporten av krigsmateriel år 2002". Denna har nu utrikesutskottet att ta ställning till.

MARIE NÄRLID

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.