Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Las inte extremt oflexibel"

En lag om anställningsskydd behövs. Det är arbetsgivare och fack ense om.
Publicerad
Ända sedan las, lagen om anställningsskydd, tillkomst 1974 har den ifrågasatts. Egentligen utan att något har skett.
Ofta framställs lagen som stelbent. Men är den det?
- I de flesta länder är det normalt att en uppsägning ska vara sakligt grundad, det är heller inget konstigt att man upprättar en turordningslista vid avgång. LAS är inte extremt oflexibel, sa Birgitta Nyström, juridikprofessor i Lund på ett seminarium anordnat av föreningen International industrial relations association.
- Min inställning är att arbetsmarknaden ska regleras av parterna. Men det behövs grundregler i lagen: de med mest behov av skydd jobbar inte i branscher med starka parter och kollektivavtal.
De två huvudingredienserna som arbetsgivare och fack diskuterat är turordningsreglerna och anställningsformerna.
- Vad vi grälar om är vad som händer vid en arbetsbristsituation, sa Erland Olausson, arbetsrättsjurist på LO.
- Turordningen måste vara rak och enkel. Nu säger alla att det är ett jätteproblem att det är ungdomarna som måste gå först. Men är det verkligen negativt ur samhällets synvinkel?
Fanns inte den regeln skulle de äldre drabbas hårt av arbetslöshet. Det skulle också vara de som fick jobb sist när konjunkturen vänder uppåt, enligt Erland Olausson.
- Det är en sund princip för en väl fungerande arbetsmarknad.
Jonas Milton, vd för Almega, ansåg också att det behövdes en lagstiftning som ram.
- Vi ska ha regler om turordning som ska vara förutsägbara, den anställde ska vara tillsvidare anställd, sa han, men påpekade samtidigt flera problem som arbetsgivarna ser med las, bland annat att avtalsturlistorna inte fungerar. Enligt Jonas Milton är las en typisk 70-talsprodukt, skapad för det gamla industrisamhället där alla var utbytbara.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."