- Det finns en brist på folkstyre i den gamla EU-strukturen. Det var först med Maastricht man kom på att herregud, vi har medlemmar också. Förhandlar man bakom lykta dörrar och ingen kan följa vad som sägs blir det ett demokratiskt underskott, säger Europeiska ombudsmannen Jacob Söderman som menar att det går ut över intresset att rösta i valet till Europaparlamentet.
EU är i dag inte en demokrati, utan en sammanslutning av demokratier, betonade Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
- EU kräver en förändring av demokratibegreppet där problemlösningsförmågan betonas, hävdade han.
Även Kenneth Kvist (v), som representerar riksdagen i EU:s framtidskonvent som nu tar fram en ny konstitution, menade att det finns brist på öppenhet vid beslutsfattandet.
Medlemsländerna bestämmer vad unionen ska ta ansvar för, hävdade Göran Lennmarker (m) som även han ingår som riksdagens representant i framtidskonventet.
- Det sägs uttryckligen i fördraget att det EU inte fått i uppdrag inte är EU:s uppdrag.
Europeiska ombudsmannen vill behålla "att beslut skall fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt", vilket är en fras som finns i nuvarande fördraget.
Med en ny grundlag blir det också möjligt för EU att underteckna den europeiska konventionen om mänskliga fri och rättigheter, liksom att ansluta sig till ILO:s konventioner om rättigheterna i arbetslivet.
- Det ser också ut som om Nicefördraget kan bli bindande genom den nya konstitutionen vilket skulle underlätta den fackliga kampen vid företagsfusioner, säger Jacob Söderman.
Kenneth Kvist menar att utrymmet är stort i diskussionen om fackliga rättigheter.
- Det verkar som att fördraget kan innefatta en social marknadsekonomi, de nyliberala inslagen är på stark ideologisk reträtt.
Beslut om EU:s framtida konstitution ska tas nästa sommar.

CHRISTINA SWAHN