Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fortsatt oklart om lönesänkningar

Avtalen för IT- och telekombranschen fungerar som en spärr mot lönesänkningar, enligt Sif.Men Almegas Göran Trogen hävdar att avtalets karaktär är oförändrad och att rättsläget för lönesänkningar är lika ovisst som tidigare.
Publicerad
Sif hävdar att skrivningarna om löneökningar på 2,6 procent för IT-branschen och 2,8 procent för telekombranschen samt en garanterad löneökning om 205 kronor hindrar arbetsgivarna från att sänka lönerna.
- Det viktigaste är att avtalet är förpliktande, säger Ulf Åkesson, som är förbundsjurist på Sif.
Här stödjer sig Sif på ett fall i Arbetsdomstolen, AD. Där angav kollektivavtalet att arbetsgivaren ska höja lönen. Men OK Biva sänkte lönen genom individuella överenskommelser.
- AD fann att arbetsgivaren under avtalsperioden skulle lägga ut löneökningen samt vidmakthålla löneökningen under hela avtalsperioden. Genom sänkningen har arbetsgivaren inte vidmakthållit löneökningen under hela perioden, säger Ulf Åkesson.
Slutsatsen blir att den lön man har efter löneökningen enligt kollektivavtalet inte får sänkas. Om så sker är det ett brott mot kollektivavtalet.
Under hösten har IT-konsultföretag som Cell Network och Modul1 sänkt de anställdas löner genom att göra upp direkt med de anställda.
- I princip är det kollektivavtalsbrott, säger Ulf Åkesson och hänvisar till mbl paragraf 27 som säger att avtal är ogiltigt i den mån de strider mot kollektivavtal.
Men Sif har ännu inte drivit någon tvist till AD. För att det ska bli aktuellt måste någon ha blivit uppsagd för att han vägrat gå med på att sänka lönen.
Almega hävdar att läget är oförändrat.
- Det nya löneavtalet har inte ändrat rättslig karaktär vad gäller frågan om lönesänkningar skulle vara ett avtalsbrott eller ej. Det är fortfarande en oklar fråga rättsligt sett. Frågan hänger i sin tur samman med andra förhållanden i det aktuella fallet som omplaceringar, nya befattningsinslag m m, säger Göran Trogen.
Almega kommer, enligt Trogen, inte att driva något fall med påståendet att avtalet ger arbetsgivaren möjlighet till ensidiga lönesänkningar. Han hänvisar till Almegas rådgivning:
- I vår rådgivning rekommenderar vi företag som måste anpassa sina lönekostnader att söka frivilliga överenskommelser med medarbetarna.
Civilingenjörsförbundet, som tidigare saknat siffror i avtalen, har nu fått in det i avtalen för IT- och telekom i syfte att motverka lönesänkningar.
- Att ha en siffra i avtalet upplevs som säkrare. Det gör det lättare för de lokala klubbarna. Om man inte kommer överens om annat ska det åtminstone bli detta, säger Göran Hamrin, förhandlingschef på Civilingenjörsförbundet. Han menar att individgarantin i Sifs avtal innebär ett förstärkt skydd.

CHRISTINA SWAHN





Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."