- Att det tar lång tid beror på flera saker. Ett problem är hur man tekniskt ska konstruera systemet. Kontona kommer att innebära en masshantering som måste vara lätt att kontrollera för staten. Vi måste också göra sparandet attraktivt för låginkomsttagarna, säger Anna Lynèl, departementssekreterare på Näringsdepartementet.
Hon tror att låginkomsttagare har mest att tjäna på ett kompetenssparande, men då måste sparandet vara rättvist. Därför är maxbeloppet för ett års sparande satt till det relativt låga beloppet 9 500 kronor.
- Vi vill att alla ska få samma chans och tror att alla klarar av att spara 9 500 per år, säger Anna Lynèl.
De sparade pengarna, som sätts in på ett konto, beskattas inte förrän de tas ut. Det innebär uteblivna skattepengar för staten vilket är en annan anledning till att maxbeloppet är så lågt.
- Visst är förarbetet komplicerat och tar lång tid men jag vill ändå framhålla att regeringen fortsätter jobba med propositionen, säger Anna Lynèl.
Eva-Maria Morin på TCO menar att alla kan vinna på kompetenssparandet. Arbetsgivaren behöver välutbildad, motiverad personal och arbetstagaren har behov av nya infallsvinklar och personlig utveckling. Men kompetenskontot ska användas till personlig utbildning och får inte ersätta arbetsgivarens insatser vad gäller kompetensutveckling, menar hon.
- Vi är mycket angelägna att detta ska bli av och anser att man borde ha prövat det allra första förslaget som lades fram för två år sedan. Regler och villkor kan alltid ändras i efterhand, säger Eva-Maria Morin
- Det är ett komplicerat system som ska sättas i verket. Vi måste vända på alla stenar innan vi börjar, så att kompetenssparandet inte bara medför administrativa kostnader för staten, säger Anna Lynèl.
PERNILLA MATTSSON