Bland de privatanställda sparade år 2000 så många som 57 procent av de högre kvinnliga tjänstemännen till sin pension, och 53 procent av männen. I gruppen låg- och mellantjänstemän sparade 54 procent av kvinnorna och 46 procent av männen.
- Kvinnorna lever längre än männen, men de har lägre lön och därmed lägre pension. Dessutom tar de ofta större ansvar för barnen, jobbar deltid samtidigt som männens inkomster är högre. Många kvinnor vill nog sluta arbeta tidigare, säger Sven Nelander, utredare på LO.
Att inkomstskillnaderna är stora inom TCO tror han kan vara en bidragande orsak till att så många kvinnor sparar till pensionen.
- Spännvidden skapar spänningar, många kvinnor är missnöjda. Finns det utrymme vill de ha rättvisa. Möjligheterna att spara är större inom TCO än inom LO, konstaterar Sven Nelander.
Trots konjunktursvängningar har sparandet ökat stadigt sedan 1989, då 7 procent av de högre kvinnliga tjänstemännen sparade till pensionen och 4 procent av männen.
- Största lyftet skedde vid skattereformen, det här är nästan det enda avdraget som löntagare kan göra, säger Sven Nelander.
De orange kuverten med pensionsbeskeden har också bidragit till sparandet, tror han och påpekar att det i dem saknas uppgifter om vad avtalspensionen ger. Något som kan ha motiverat kvinnliga låg- och mellantjänstemän att i genomsnitt sätta av 525 kronor i månaden till privat pensionssparande, och männen 633 kronor. Kvinnliga högre tjänstemän sparar 691 kronor i månaden, och männen 975 kronor.
- Samtidigt är marknadsföringen av pensionsförsäkringar mycket intensiv. Många människor sparar väldigt mycket till pensionen under de år som försörjningsbördan är som störst, de åren skulle pengarna vara till större nytta för bosättning. Normalt sett ökar standarden när barnen flyttat hemifrån, då blir utrymmet större, säger Sven Nelander.

CHRISTINA SWAHN