Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Cap Gemini betalar ersättning till uppsagda

När Cap Gemini sade upp åtta konsulter var alla över 50 år, de flesta hade åtta till tjugo års anställningstid. Sif hävdade turordningsbrott och nu får fem av de uppsagda avgångsvederlag.
Publicerad
- En rimlig misstanke är att det här var ett sätt att få ned medelåldern i företaget. De vill ha yngre mer välutbildade för att satsa på framtiden, säger Sifs ombudsman Hans Brolund.
Det var på Lucia i fjol som företaget sade upp åtta personer. Sju av uppsägningarna strider mot turordningsreglerna enligt Sif. Klubben träffade överenskommelser för två av dem, men fem gick vidare till central förhandling.
- Det här var ett utstuderat brott mot lagen om anställningsskydd. Jag har aldrig varit med om något så flagrant tidigare, säger Hans Brolund.
I förhandlingarna hävdade Cap Gemini att de anställda inte hade tillräckliga kvalifikationer för en framtida förväntad marknad.
- Turordningstvister är svåra, arbetsgivaren bestämmer organisationen och kraven. Det finns utrymme att fejka om det inte blir alldeles för påtagligt. Ofta blir det en strid om värderingar, säger Hans Brolund.
Företaget köpte sig fria och gick med på en ekonomisk uppgörelse i samband med den centrala förhandlingen. Vilka belopp det handlar om vill ingen uttala sig om.
- Vi kommenterar inte överenskommelser mellan företaget och enskilda, säger Thomas Molin, informationsdirektör på Cap Gemini.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.