Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

170 miljoner barn tvingas till farliga jobb

En stor del av världens omkring 250 miljoner barnarbetare tvingas uträtta direkt farliga jobb, visar en ILO-rapport. Orsaken kan inte enbart skyllas på fattigdom hävdar ILO:s Geir Myrstad.
Publicerad
- Det är inte fler barn som arbetar nu än på 1990-talet. Men förhållandena är värre, säger Geir Myrstad, som arbetar med FN-organet ILO:s program mot barnarbete.
Det är framförallt två saker som är allvarliga. 110 miljoner barn under tolv år arbetar heltid och 170 miljoner barn har de värsta formerna av arbeten, det vill säga riskfyllda arbeten som äventyrar både den mentala och fysiska hälsan.
Geir Myrstad påpekar att frågan om barnarbete är komplex. Det går inte enbart att peka på fattigdomen för att komma åt problemet, anser han.
- Vi frågade barn i Nepal som arbetade om orsakerna. Vi hade väntat sig att de skulle säga att det var för att de var fattiga. Men det visade sig att 70 procent av dem hade gått i skolan. Först sa de visserligen att de inte hade råd att gå kvar i skolan, men sedan kom det fram att de inte kände sig välkomna.
- De är inte fattiga bara på pengar, utan på allt. Det är en social exkludering, speciellt i utbildningssystemet.
Thomas Hammarberg, generalsekreterare för Olof Palmes Internationella centrum, håller med om skolans betydelse.
- Den är absolut central. I många länder är också själva kvaliteten på undervisningen för dålig. Skolorna är inte barnvänliga. Barnens slutsats är att det inte är värt att gå till skolan. Det är på sätt och vis ett rationellt beslut om man utsätts för våld, hunsas och diskrimineras, ibland också av lärarna, och inte lär sig någonting.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.