Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facket tar lugnt på nollbud

- Vi ser det inte som en krigsförklaring. Sifs förhandlare Mathias Åström tonar ned betydelsen av arbetsgivarnas nollbud till de anställda inom IT- och telekomsektorn.
Publicerad
Inga centralt beslutade löneökningar under nästa år. Det är arbetsgivarorganisationen Almegas bud i de nyss påbörjade förhandlingarna om ett nytt avtal. De garantier om löneökningar som finns i dagens avtal ska bort, anser arbetsgivarna. Det betyder inte att de anställda kommer att bli utan löneökningar, tror Almegas vd Göran Trogen:
- I januari, februari kan det mycket väl bli konjunktursvängningar i delar av branschen. Jag är säker på att många arbetsgivare vill höja lönerna för att vara attraktiva.
Mathias Åström tolkar dock inte Almegas utspel som ett villkorslöst krav.
- De har sagt att de inte har mandat att gå med på löneökningar, men vi ser det inte som en stridsförklaring. Nu börjar förhandlingarna.
- Vi förstår att arbetsgivarna inte kan rusa iväg och ge löneökningar på 50 procent. Men det betyder inte att de ska ge noll procent generellt. Det är inte skrivningar i det centrala avtalet som har drivit upp lönerna. Att arbetsgivarna inte har hållit emot kan de inte skylla på oss.
Arbetsgivare och fack vill också förbättra samverkan sinsemellan. Almega föreslår ett samarbetsavtal om bland annat kompetensutveckling och lönebildning.
- Många företag har nått en sådan mognad att de inser att det är dags att etablera kontakter med facken. Det här är faktiskt ganska stort och inget vi lägger fram för att få facken att glömma lönen, säger Göran Trogen.
Samtidigt är det uppenbart att arbetsgivarnas intresse för samarbetsavtalet hänger samman med hur det går i löneförhandlingarna.
- Vår vilja med samarbetsavtal är väldigt stark. Men får vi ingen förståelse från facken för frågan om kostnaderna, då blir samarbetet lite svårt.

NIKLAS HALLSTEDT



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.