Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Anställda tveksamma till sänkta löner på Cell Network

Hur många som tackat ja till sänkt lön på Cell Network varierar från enhet till enhet. Resultatet kan bli uppsägningar eller att andra lönemodeller tas fram.
Publicerad
Den senaste veckan har de anställda på Cell Network fått erbjudande om ett nytt individuellt lönesystem som innebär att den fasta lönen sänks med 15 procent för att kompenseras av en rörlig del som i goda tider ska ge samma utdelning eller mer.
På Cell Networks Malmökontor tackade inte alla ja.
- När vi fick ta ställning till om vi frivilligt ville sänka lönen mot att införa en ny lönemodell med kollektivt baserad bonus tackade 70 procent ja och 30 procent nej, berättar Sifs arbetsplatsombud Bertil Olsson.
Uppslutningen ansågs för liten av företagsledningen.
- Efter detta kom det också upp att om man inte solidariskt säger ja till lönesänkningar ska kontoret till 100 procent bära sina kostnader, varav en del är kostnader som i dag lagts på annat håll, berättar Bertil Olsson.
Det ledde till ett nytt möte mellan enhetschefen och Sifs arbetsplatsombud där andra alternativ för att sänka företagets kostnader diskuterades. Resultatet blev att alla anställda presenterades för ett nytt lönesystem där lönen sänks med 7,5 procent plus andra kostnadsbesparade åtgärder.
- Det är ett dilemma. På något sätt kommer vi att drabbas. Men det finns en möjlighet att återhämta 7,5 procent inom en rimlig framtid. Att ta igen 15 procent kan ta tio år, säger Bertil Olsson.
I ett brev till medlemmarna har Sifs policy att säga nej till lönesänkningar redovisats, samtidigt som det poängteras att det är upp till var och en att fatta beslut utifrån sin livssituation.
- En del av dem som först tackade nej kan tacka ja till 7,5 procent. Man gör det för att man känner för sina kolleger och tror på Malmökontoret som nu är inne i en positiv trend, säger Bertil Olsson.
Några garantier för att uppsägningar undviks finns inte.
- Vi ska fortfarande visa ett visst resultat efter finansnetto. Görs inte det kvarstår hoten om uppsägningar, säger Bertil Olsson.
Enligt Cell Network har det nya lönesystemet fått en hög anslutningsgrad, även om den varierar mellan enheterna.
- Där vi har en majoritet som inte är tillräcklig för att nå besparingsmålen måste vi nå målen på andra sätt. Om personalminskning blir aktuell kommer vi att följa lagar och avtal, säger Robert Karlsson, kommunikationschef på Cell Network.
Men bland de anställda i Stockholm finns en stor tveksamhet inför att sänka lönen.
- Min känsla är att acceptansen är sämre än vad företaget uppger. Företaget kommer att stöta på patrull, säger Sifs ombudsman Lis-Marie Fond som poängterar att ingen behöver acceptera sänkt lön.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

UPPDATERAD 4 maj 2026.
Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars process har pågått sedan 2023.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Beslutet innebär att Kim Beligantols mål kommer att tas upp i Arbetsdomstolen i slutet av augusti. Han är lättad över beskedet men har upplevt den tre år långa väntan som påfrestande.

– Det har inneburit en osäkerhet kring hur jag ska planera min framtid, eftersom jag inte vet hur tvisten kommer att sluta.  Att vänta har påverkat mig mentalt i form av stress och oro. Oenigheten i sig har också varit påfrestande, eftersom den rör min och familjens trygghet, säger han.

– Självklart är jag glad att målet blir prövat men att möta de där människorna igen är inget jag längtar efter. 

AD: ”Vi är nöjda”

Lars Dirke, ordförande för Arbetsdomstolen, säger till Arbetet att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till tidningen.