Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Anställda tveksamma till sänkta löner på Cell Network

Hur många som tackat ja till sänkt lön på Cell Network varierar från enhet till enhet. Resultatet kan bli uppsägningar eller att andra lönemodeller tas fram.
Publicerad
Den senaste veckan har de anställda på Cell Network fått erbjudande om ett nytt individuellt lönesystem som innebär att den fasta lönen sänks med 15 procent för att kompenseras av en rörlig del som i goda tider ska ge samma utdelning eller mer.
På Cell Networks Malmökontor tackade inte alla ja.
- När vi fick ta ställning till om vi frivilligt ville sänka lönen mot att införa en ny lönemodell med kollektivt baserad bonus tackade 70 procent ja och 30 procent nej, berättar Sifs arbetsplatsombud Bertil Olsson.
Uppslutningen ansågs för liten av företagsledningen.
- Efter detta kom det också upp att om man inte solidariskt säger ja till lönesänkningar ska kontoret till 100 procent bära sina kostnader, varav en del är kostnader som i dag lagts på annat håll, berättar Bertil Olsson.
Det ledde till ett nytt möte mellan enhetschefen och Sifs arbetsplatsombud där andra alternativ för att sänka företagets kostnader diskuterades. Resultatet blev att alla anställda presenterades för ett nytt lönesystem där lönen sänks med 7,5 procent plus andra kostnadsbesparade åtgärder.
- Det är ett dilemma. På något sätt kommer vi att drabbas. Men det finns en möjlighet att återhämta 7,5 procent inom en rimlig framtid. Att ta igen 15 procent kan ta tio år, säger Bertil Olsson.
I ett brev till medlemmarna har Sifs policy att säga nej till lönesänkningar redovisats, samtidigt som det poängteras att det är upp till var och en att fatta beslut utifrån sin livssituation.
- En del av dem som först tackade nej kan tacka ja till 7,5 procent. Man gör det för att man känner för sina kolleger och tror på Malmökontoret som nu är inne i en positiv trend, säger Bertil Olsson.
Några garantier för att uppsägningar undviks finns inte.
- Vi ska fortfarande visa ett visst resultat efter finansnetto. Görs inte det kvarstår hoten om uppsägningar, säger Bertil Olsson.
Enligt Cell Network har det nya lönesystemet fått en hög anslutningsgrad, även om den varierar mellan enheterna.
- Där vi har en majoritet som inte är tillräcklig för att nå besparingsmålen måste vi nå målen på andra sätt. Om personalminskning blir aktuell kommer vi att följa lagar och avtal, säger Robert Karlsson, kommunikationschef på Cell Network.
Men bland de anställda i Stockholm finns en stor tveksamhet inför att sänka lönen.
- Min känsla är att acceptansen är sämre än vad företaget uppger. Företaget kommer att stöta på patrull, säger Sifs ombudsman Lis-Marie Fond som poängterar att ingen behöver acceptera sänkt lön.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.