Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facken förhandlar med Cell Network

- Vi vill nå bästa lösningen för medlemmarna, säger Hanna Brandt González, Sifs ombudsman för IT- och telekom om lönesänkningsstriden på Cell Network.
Publicerad
När Cell Network informerade personalen om att alla skulle sägas upp och återanställas med lägre lön begärde Sif central förhandling. Resultatet blev att företaget kallade in facken till nya lokala förhandlingar och avvaktade med att dela ut uppsägningarna.
- Vi vill inte ha lönesänkningar, säger Hanna Brandt González.
Men vilka alternativ som finns är ännu oklart.
Sif hävdar tillsammans med Jusek och Civilingenjörsförbundet att företagets planer strider mot arbetsrätten och kollektivavtalet.
- Det är ett kollektivavtalsbrott eftersom kollektivavtalet reglerar hur mycket lönerna ska höjas i siffror, säger Hanna Brandt González.
- Vi tolkar det också som ett brott mot las, eftersom skälet uppsägningen grundas på är lönesänkning, säger Hanna Brandt González.
Men rättsläget är oklart och Almegas VD Göran Trogen gör en annan tolkning.
- Utifrån rättlig synpunkt finns det inget absolut lönesänkningsskydd i Sifavtalet. Men de här avtalen är inte tillkomna för att sänka lönerna, de ska höja lönerna i förhandlingar, säger han.
Även om Göran Trogen anser att Cells agerande inte strider mot arbetsrätten vill han undvika en rättslig prövning.
- Det skulle vara beklagligt om vi får en rättslig strid i detta. I andra avseenden har vi funnit att de här avtalen är en framtidsmodell.
Mot bakgrund av att Cell Networks minskat antalet anställda från 2 300 till 800 efter förhandlingar med facket och det fortfarande råder obalans mellan kostnader och intäkter anser Göran Trogen att företagets agerande är rimligt.
- Företaget anser att en ny turordningslista skulle medföra att kompetensen blir för tunn.
Göran Trogen är kritisk till att facken på det sättet kan gå in och styra hur företag leds.
- Fackens veto förhindrar företaget att fortleva, säger han.
Samtidigt framhåller Göran Trogen att han ogillar generella lönesänkningar lika mycket som generella löneökningar.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.