Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facken förhandlar med Cell Network

- Vi vill nå bästa lösningen för medlemmarna, säger Hanna Brandt González, Sifs ombudsman för IT- och telekom om lönesänkningsstriden på Cell Network.
Publicerad
När Cell Network informerade personalen om att alla skulle sägas upp och återanställas med lägre lön begärde Sif central förhandling. Resultatet blev att företaget kallade in facken till nya lokala förhandlingar och avvaktade med att dela ut uppsägningarna.
- Vi vill inte ha lönesänkningar, säger Hanna Brandt González.
Men vilka alternativ som finns är ännu oklart.
Sif hävdar tillsammans med Jusek och Civilingenjörsförbundet att företagets planer strider mot arbetsrätten och kollektivavtalet.
- Det är ett kollektivavtalsbrott eftersom kollektivavtalet reglerar hur mycket lönerna ska höjas i siffror, säger Hanna Brandt González.
- Vi tolkar det också som ett brott mot las, eftersom skälet uppsägningen grundas på är lönesänkning, säger Hanna Brandt González.
Men rättsläget är oklart och Almegas VD Göran Trogen gör en annan tolkning.
- Utifrån rättlig synpunkt finns det inget absolut lönesänkningsskydd i Sifavtalet. Men de här avtalen är inte tillkomna för att sänka lönerna, de ska höja lönerna i förhandlingar, säger han.
Även om Göran Trogen anser att Cells agerande inte strider mot arbetsrätten vill han undvika en rättslig prövning.
- Det skulle vara beklagligt om vi får en rättslig strid i detta. I andra avseenden har vi funnit att de här avtalen är en framtidsmodell.
Mot bakgrund av att Cell Networks minskat antalet anställda från 2 300 till 800 efter förhandlingar med facket och det fortfarande råder obalans mellan kostnader och intäkter anser Göran Trogen att företagets agerande är rimligt.
- Företaget anser att en ny turordningslista skulle medföra att kompetensen blir för tunn.
Göran Trogen är kritisk till att facken på det sättet kan gå in och styra hur företag leds.
- Fackens veto förhindrar företaget att fortleva, säger han.
Samtidigt framhåller Göran Trogen att han ogillar generella lönesänkningar lika mycket som generella löneökningar.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

UPPDATERAD 4 maj 2026.
Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars process har pågått sedan 2023.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Beslutet innebär att Kim Beligantols mål kommer att tas upp i Arbetsdomstolen i slutet av augusti. Han är lättad över beskedet men har upplevt den tre år långa väntan som påfrestande.

– Det har inneburit en osäkerhet kring hur jag ska planera min framtid, eftersom jag inte vet hur tvisten kommer att sluta.  Att vänta har påverkat mig mentalt i form av stress och oro. Oenigheten i sig har också varit påfrestande, eftersom den rör min och familjens trygghet, säger han.

– Självklart är jag glad att målet blir prövat men att möta de där människorna igen är inget jag längtar efter. 

AD: ”Vi är nöjda”

Lars Dirke, ordförande för Arbetsdomstolen, säger till Arbetet att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till tidningen.