Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Lättare att komma igen om jobbet kan styras

Ju fler möjligheter att anpassa jobbet efter hur den anställde mår, desto större chans att den långtidssjukskrivne återvänder till jobbet.
Publicerad
Det visar en ny studie från Alecta och Karolinska institutet. Flexibiliteten kan innebära möjlighet att arbeta långsammare, få hjälp av arbetskamrater, ha längre raster eller jobba hemma.
Studien sätter fokus på arbetsorganisationens betydelse. Och att anpassningsmöjligheter är ett mått på hur bra arbetet kan inrymma sjuklighet och annan ohälsa.
Enkäten har gått ut till 5 000 privatanställda tjänstemän som år 2000 var sjukskrivna i minst 90 dagar i följd (3 056 svarade). I en grupp med nio olika anpassningsmöjligheter gick över 85 procent tillbaka till arbetet. Bland dem som helt saknade sådana var procenten bara 30 för männen och 45 för kvinnor.
Studien har gjorts av Gun Johansson:
-Att vara sjuk behöver inte innebära att man är oförmögen att arbeta. Sjukfrånvaro speglar förhållanden som kan vara individuella (hälsa, livsstil, ålder), familj och arbete (krav i jobbet, socialt stöd) och samhälleliga (ålder, kön, tillgång till arbete).
I en kommande studie ska doktoranden undersöka vad byte av arbete och/eller arbetsgivare kan betyda för långtidssjukskrivnas möjlighet att återanpassa sig på arbetsmarknaden.

LISBETH NIEMINEN



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.