Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Tveksamt om avtal ger kompetensutveckling

Trots att kompetensutveckling regleras i avtal är det oklart hur många sifare som faktiskt får del av den. Uppgifter om hur många lokala avtal som slutits saknas.
Publicerad
Möjligheten till kompetensutveckling finns sedan förra avtalsrörelsen inskrivet i alla avtal. Men hur många lokala kompetensutvecklingsavtal som slutits är oklart.
- De signaler som vi fått tyder på att lokala avtal inte träffats i den omfattning som vi förväntat oss. Det har inte blivit en självklar partsgemensam fråga för fack och arbetsgivare, säger Katarina Björk, verksamhetsutvecklare på Sif.
Trots att sifarna har låg utbildningsnivån jämfört med andra TCO-medlemmar får de förhållandevis lite kompetensutveckling. De har inte heller fått del av den ökning som skett av kompetensutveckling. En förklaring kan vara att de har ett bättre utgångsläge.
- Vi vet för lite. Vi ska åtgärda det i höst genom ett 30-tal djupintervjuer där både arbetsgivare och medlemmar deltar, säger Katarina Björk.
Hon poängterar att kompetensutveckling för Sif inte handlar om att lära sig det senaste dataprogrammet.
- Vi vill ha strategisk kompetensutveckling på lång sikt. Det är abstrakt och svårt att få till stånd. Det kräver att vi bygger nya strukturer, säger Katarina Björk.
I höst genomförs en inventering av kompetensutvecklingen bland de drygt 2 500 klubbarna. En svårighet är att 40 procent av sifarna är klubblösa.
För att stötta de förtroendevalda håller Sif på att ta fram ett material med enkäter och lönsamhetskalkyler där kompetens är en faktor.
- Vi menar att det finns en koppling mellan kompetens och lönsamhet, men vi kan inte sätta ett konkret datum då lönsamheten faller in, säger Katarina Björk.
I verkstadsavtalet som gäller 80 000 medlemmar, finns det inskrivet att om en medlem begär en individuell utvecklingsplanering ska en sådan upprättas.
- Om en medlem begär utvecklingsplan samtidigt som facket begär förhandlingar torde det skapa tryck i frågan, säger Katarina Björk.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.