Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sanmina krävs på 70 miljoner i skadestånd

Fackklubbarna vid Sanmina-SCI kräver i dag företaget på rekordhöga 70 miljoner kronor i skadestånd för avtalsbrott och för brott mot medbestämmandelagen (mbl).- Vi vill markera mot det fruktansvärt cyniska sätt som man behandlar människor på, säger Pär Nilsson, Sifs klubbordförande i Bengtsfors.
Publicerad
Skadeståndet utgörs av 10 miljoner kronor per förhandlande organisation och företag. Facken i Bengtsfors hävdar att företaget gjort sig skyldig till avtalsbrott då man inte, i enlighet med ett undertecknat dokument, flyttat verksamhet från Eskilstuna till Bengtsfors.
Samtliga klubbar anser att Sanmina gjort sig skyldigt till brott mot mbl då man ignorerat informationsplikten och förhandlingsrätten. Det har medfört att facken för sent fått delta i förhandlingar om nedläggningen och därmed haft liten möjlighet att påverka.
Mbl-brottet anser facken sig ha belägg för i det hemliga dokument som nyligen avslöjades.
I dokumentet får Sanminas ledning råd av en PR-firma om hur man ska agera mot fack, politiker, medier och myndigheter. Ett av råden är att man så ofta som möjligt ska tala om hur tråkigt det är med neddragningarna.
Den kanadensiska koncernen har varslat drygt 840 anställda om uppsägning i Motala och Bengtsfors. Facken har reagerat kraftigt mot dokumentets innehåll som man menar avslöjar en oerhörd cynism mot Sanminas anställda.
Facken anser också att dokumentet avslöjar att ledningen beslutat om nedläggning innan man diskuterat frågan med facken och därmed har brutit mot reglerna i mbl.
I förra veckan inledde samtliga klubbar en tvisteförhandling med företaget och en framställan om skadestånd gjordes utan att summan preciserades. När man nu kräver totalt 70 miljoner kronor av Sanmina-SCI kan det jämföras med det tidigare högsta skadestånd som AD utdömt för brott mot mbl, 900 000 kronor.
Är det klokt att begära så mycket?
- Det viktigaste är att vi markerar utåt mot den här typen av agerande så att vi förhoppningsvis också får politikerna att reagera. De skadestånd som brukar dömas ut för brott mot mbl skrattar arbetsgivarna åt. Det är alldeles för billigt att hålla på så här, säger Pär Nilsson.
Även Sifs chefsjurist Eva-Helena Kling är upprörd över Sanminas agerande.
- Det finns ingen rim och reson i hur man agerat. Klubbarna har blivit kraftigt överkörda och har all rätt att vara förbannade. Samtidigt är det så korkat av arbetsgivaren. Om de anställda tappar förtroendet för ledningen så är det ju inte heller säkert de fortsätter vara lojala och pålitliga.
Eva-Helena Kling efterlyser en hårdare tillämpning av lagen.
- Mbl är i dag så misshandlad. Arbetsgivarna visar ingen respekt för arbetstagarna och struntar fullständigt i alla regler. Därför är det viktigt att driva sådana här fall. Arbetsgivarna måste betala skadestånd som svider.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."