Arbetstid

Gammalt avtal fick arbetsgivaren på fall

Det lönar sig att spara. Det har Sifklubben på TAC AB fått erfara. Genom att leta upp 30 år gamla lokala avtal lyckades de få igenom centrala avtalets arbetstidsförkortning.

Publicerad 18 april 2002, kl 12:00

- Vi är jätteglada, men det krävdes att vi rotade i otroligt gamla pärmar, säger klubbordföranden Inga-Lill Janå.
På TAC AB arbetar man sedan länge 38,75 timmar i veckan. Med arbetstidsförkortningen i det centrala avtalet skulle man komma ner till 37,75 timmar. Men precis som på IBM, där avgörandet nu ligger i Arbetsdomstolen, ville arbetsgivaren först höja arbetstiden till 40 timmar. På TAC AB skulle det innebära längre arbetstid efter arbetstidsförkortningen än före.
Då hade inte företaget räknat med sifarnas sparnit. Inga-Lill Janå ringde runt och hittade till slut en medlem som hade sparat allehanda fackliga dokument. Avtal från 1970 respektive 1972 visade att den förkortning de anställda redan fått inte hade tillkommit tack vare företagets välvilja.
- Det fanns där, att vi hade avstått löneutrymme, säger Inga-Lill Janå.
I det läget hade företaget inget att sätta emot. Den tidigare arbetstidsförkortningen var betald av de anställda. Därmed blir arbetstiden bara 37,75 timmar i veckan från den första maj. Detta gäller även försäljningsbolaget TAC Svenska AB.

NIKLAS HALLSTEDT

Arbetstid

Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.

Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01

Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor — Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP

Forskning. Forskare vid Stanford har nyligen räknat ut att antalet feta personer i USA skulle minska med 2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.
Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.
Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.
Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala. 1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.
EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.