Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Dåligt engagemang för jämställdhet

Jämställdhetsplanen på arbetsplatsen görs ofta utan engagemang. Det har två forskare vid Arbetslivsinstitutet funnit och föreslår därför att planen utformas på ett annat sätt.
Publicerad
Enligt lag ska alla arbetsplatser med mer än tio anställda ha en jämställdhetsplan. Forskarna Inga-Britt Drejhammar och Birgit Pingel skickade en enkät till ansvariga för jämställdhetsfrågor på 150 arbetsplatser, inom offentlig förvaltning och i det privata näringslivet, i Östergötland.
Av de 75 procent som svarade framgick att alla arbetsplatser inom det offentliga och på de stora företagen, med mer än 100 anställda, hade planer. Men endast 66 procent av de små eller medelstora företagen, med 10 till 100 anställda, hade en plan.
I undersökningen intervjuades också fackliga företrädare och chefer. Få ansåg att planen påverkar det lokala arbetet. Den ses ofta som ett åläggande, något som görs utan engagemang.
Forskarna vill därför att planen ska utformas så att arbetsgivarna uppmanas berätta om hur det ser ut på arbetsplatsen och vilka problem som kan finnas. Det leder till reflexion, menar Inga-Britt Drejhammar.
- Men vi måste också börja synliggöra och prata om problemet på arbetsplatsen. Det gäller att jobba strategiskt och få med sig folk och sedan göra upp en handlingsplan och följa den.
- Jag tror att frågan kommer att få en skjuts framåt när 40-talisterna går i pension och fler högutbildade kvinnor kommer in på arbetsplatserna, säger Inga-Britt Drejhammar.
Hon och Birgitta Pingel genomför nu ytterligare en undersökning om hur jämställdhetsplanerna fungerar på arbetsplatserna. Femton Sifklubbordföranden i Norrköping deltar i studien.
- Vi vill titta på fackets möjlighet att utifrån kollektivavtalet och jämställdhetslagen aktivt arbeta med jämställdhetsfrågan i företaget och vilket stöd man kan få av företaget och av Sif, förklarar Inga-Britt Drejhammar.
En rapport om studien beräknas vara klar i augusti.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."