Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Dåligt engagemang för jämställdhet

Jämställdhetsplanen på arbetsplatsen görs ofta utan engagemang. Det har två forskare vid Arbetslivsinstitutet funnit och föreslår därför att planen utformas på ett annat sätt.
Publicerad
Enligt lag ska alla arbetsplatser med mer än tio anställda ha en jämställdhetsplan. Forskarna Inga-Britt Drejhammar och Birgit Pingel skickade en enkät till ansvariga för jämställdhetsfrågor på 150 arbetsplatser, inom offentlig förvaltning och i det privata näringslivet, i Östergötland.
Av de 75 procent som svarade framgick att alla arbetsplatser inom det offentliga och på de stora företagen, med mer än 100 anställda, hade planer. Men endast 66 procent av de små eller medelstora företagen, med 10 till 100 anställda, hade en plan.
I undersökningen intervjuades också fackliga företrädare och chefer. Få ansåg att planen påverkar det lokala arbetet. Den ses ofta som ett åläggande, något som görs utan engagemang.
Forskarna vill därför att planen ska utformas så att arbetsgivarna uppmanas berätta om hur det ser ut på arbetsplatsen och vilka problem som kan finnas. Det leder till reflexion, menar Inga-Britt Drejhammar.
- Men vi måste också börja synliggöra och prata om problemet på arbetsplatsen. Det gäller att jobba strategiskt och få med sig folk och sedan göra upp en handlingsplan och följa den.
- Jag tror att frågan kommer att få en skjuts framåt när 40-talisterna går i pension och fler högutbildade kvinnor kommer in på arbetsplatserna, säger Inga-Britt Drejhammar.
Hon och Birgitta Pingel genomför nu ytterligare en undersökning om hur jämställdhetsplanerna fungerar på arbetsplatserna. Femton Sifklubbordföranden i Norrköping deltar i studien.
- Vi vill titta på fackets möjlighet att utifrån kollektivavtalet och jämställdhetslagen aktivt arbeta med jämställdhetsfrågan i företaget och vilket stöd man kan få av företaget och av Sif, förklarar Inga-Britt Drejhammar.
En rapport om studien beräknas vara klar i augusti.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.