Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Provanställningar används felaktigt

Antalet provanställningar har ökat kraftigt under hela 90-talet. Nu visar en undersökning att bara drygt hälften av dem ger en fast anställning.
Publicerad
Tanken med en provanställning är att den så småningom ska mynna ut i en fast anställning om inte något särskilt inträffar. Men nu visar en rapport att många arbetsgivare använder anställningsformen som en vedertagen tillfällig lösning.
- I väldigt många fall avslutas inte en provanställning i en fast tjänst. Det är ungefär 60 procent som får det. Det borde ju vara i undantagsfall man inte trivs med varandra, säger Anders Wikman, sociolog på Arbetslivsinstitutet, som har gjort rapporten Temporära kontrakt och inlåsningseffekter (Arbetsliv i omvandling).
Rapporten visar också att de tillfälligt anställda, till exempel vikarier, projektanställda och behovsanställda, inte får lika mycket kompetensutveckling som fast anställda.
- Det går trögt för många tillfälligt anställda att hitta in på arbetsmarknaden, och där kommer kompetensutvecklingen in. Det är rimligt att tro att de halkar efter när de inte får delta i kurser och utbildningar, säger Anders Wikman.
Det finns runt 700 000 personer i Sverige som har eller söker tillfälliga jobb. Det motsvarar 18 procent av arbetskraften.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."