Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Stor oenighet om konkurrensklausuler

Avtal som hindrar anställda att ta jobb hos konkurrenter blir allt vanligare på den svenska arbetsmarknaden. Facken menar att avtalen är onödiga och ibland innebär yrkesförbud, men någon ny lagstiftning är ändå inte aktuell.
Publicerad
- Det är svårt att tänka sig att det går att reglera avtalens skälighet i lag, det blir alltför svårt att bygga upp klara kriterier, sa professor Niklas Bruun när Arbetslivsinstitutet ordnade en hearing om de så kallade konkurrensklausulerna.
På regeringens uppdrag leder Niklas Bruun en översyn av arbetsrätten, där frågan om konkurrensklausulerna ingår som en del. Medverkade på hearingen gjorde inbjudna från fack och arbetsgivare.
Att konkurrensklausuler blivit vanligare de senaste åren är i stort sett det enda som de är överens om.
Eva-Helena Kling, Sifs chefsjurist, vill helst se att klausulerna försvinner helt och hållet.
- Min uppfattning är att de inte behövs. Sif anser att man ska binda människor med morötter, inte med bojor. Konkurrensklausuler hindrar folk att röra sig i arbetslivet och är tillväxthämmande.
Hon får mothugg av Lars Gellner från Svenskt Näringsliv.
- Användandet av konkurrensklausuler tenderar att öka. Det ser jag som ett tecken på att behovet av dem är stort.
Sveriges Verkstadsindustrier chefsjurist Anders Weihe menar att det enda problemet med klausulerna är att överenskommelsen de bygger på är för snäv och alltför inriktad på tillverkningsindustri. I dag behövs klausulerna för nya områden, inte minst i kunskapsföretagen.
Även på LO-sidan har klausulerna börjat bli vanligare, berättar Mattias Petersson på Grafiska fackförbundet.
- Framför allt är det på de nya IT-företagen, där har de blivit mer regel än undantag. Det förekommer rena yrkesförbud där den anställde förbinder sig att inte ta jobb i samma bransch inom sex månader efter anställningens upphörande. I ett fall var det en medlem som inte fick a-kassa. A-kassan menade att han inte stod till arbetsmarknadens förfogande eftersom han inte kunde ta jobb i sin bransch.
I slutet av oktober ska Arbetslivsinstitutets översyn vara färdig.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."