Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Många chefer vill ha sabbatsår

Cheferna jobbar mycket. Men arbetsbelastningen är ett större problem än att de jobbar för många timmar. Det visar en undersökning som Sif låtit göra.
Publicerad
Drygt 1 000 chefer på olika nivåer har deltagit i undersökningen. Så gott som samtliga, 95 procent, anser att deras arbetsbelastning är stor eller mycket stor. Ändå svarar fyra av tio, 42 procent, att de tycker att det är bra som det är. Tre av tio, 32 procent, skulle vilja minska sin arbetsbelastning. En något lägre andel, 26 procent, skulle hellre gå ned i arbetstid.
Många av cheferna arbetar mycket. Nästan hälften, 45 procent, jobbar minst sex timmar övertid i snitt varje vecka. Två av tio, 19 procent, arbetar över mer än tio timmar.
På frågan vilket sätt de skulle välja att förändra arbetstiden svarar knappt hälften, 47 procent, att de skulle vilja ha ett arbetstidskonto som gav dem möjlighet att jobba mer vid vissa tillfällen och mindre vid andra. 31 procent skulle vilja kunna ta en längre ledighet exempelvis i form av sabbatsår.
Chefernas arbetsförhållandena har inte förändrats nämnvärt de senaste åren. Jämfört med den undersökning som Sif lät göra 1997 är skillnaderna små.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.