Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nytt hopp för varslade i Katrineholm

Efter en mörk höst syns nu tecken på en ljusning i det varseltyngda Katrineholm. Nyligen meddelade regeringen att man inför friår i kommunen och i går lovade byggföretaget Peab att etablera sig.
Publicerad
Det betyder nytt hopp för de 1500 Katrineholmsbor som varslats om uppsägning sedan Scania, FCI och Flextronics beslutat flytta eller lägga ned sin verksamhet. Från och med årskiftet blir det, under vissa förutsättningar, möjligt för anställda i kommunen att få betald ledighet under ett år. Förutsättningen är att en arbetslös person får överta jobbet. Den anställde får en statlig ersättning motsvarande 85 procent av sin arbetslöshetsersättning. Regeringen har beslutat införa friåret på försök under tre år i tolv kommuner varav Katrineholm är en. Byggföretaget Peabs etablering i Katrineholm utlovas resultera i minst 100 nya jobb.
- Tyvärr tror jag att den statliga ersättningen till de som vill ta ett friår är för låg för att det ska få något riktigt genomslag. Men i och med Peabs etablering här så ser det sammantaget ändå rätt hoppfullt ut, säger Tomas Sjöstrand, Sif-klubbens ordförande på Flextronics där drygt 500 mister jobben.
Produktion vid Flextronics är nu nedlagd. Inom kort invigs "Vägskälet", ett projekt som ska hjälpa de uppsagda att få ny sysselsättning. Flextronics har fått hård kritik för sitt sätt att agera mot personalen. Från början ville företaget ge de varslade stöd under uppsägningstiden via ett bemanningsföretag. De fackliga företrädarna förhandlade istället fram en lösning som innebär att facket, företaget, kommunen, arbetsförmedlingen och trygghetsrådet tillsammans hjälper de uppsagda.
- Vi tyckte det var bättre att vi själva kan disponera de pengar som Flextronics hade tänkt betala till bemanningsföretaget. På så vis kan vi hjälpa alla uppsagda under en längre tid, fram till den sista juni nästa år, säger Tomas Sjöstrand.
Förutom att ge hjälp och stöd åt de uppsagda planerar de engagerade inom "Vägskälet" också att utöva lobbying mot olika företag för att försöka få dem att starta verksamhet i Katrineholm.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.