Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Partier vill pröva lönediskriminering i tingsrätt

I en motion till riksdagen kräver fyra partier att lönediskriminering prövas av allmänna domstolar i stället för Arbetsdomstolen (AD). JämO Claes Borgström får därmed stöd för sin uppfattning.
Publicerad
- Det är alldeles uppenbart att AD inte klarar av uppgiften om man ser till alla fall som avgjorts, säger Miljöpartiets språkrör Matz Hammarström.
Det är Miljöpartiet som tillsammans med Centern, Folkpartiet och Vänsterpartiet nu kräver att lönediskriminering, som är en fråga om mänskliga rättigheter, lyfts ur AD:s ansvarsområde.
- AD:s beslut i de mål som avgjorts rättfärdigar lönediskriminering eftersom man konstaterar att yrkena är jämförbara men att männen ska tjäna mer för det är så marknaden ser ut.
Om allmänna domstolar skulle ta över mål som rör lönediskriminering innebär det att man får en möjlighet att överklaga besluten. I dag är AD:s beslut slutgiltigt.
- En domstol som dömer om mänskliga rättigheter kan inte styras av partsintressen. Facken och arbetsgivarna är naturligtvis intresserade av att behålla makten över lönesättningen, säger Matz hammarström.
Det är en synpunkt som även JämO har gett uttryck för. En normal sammansättning av ledamöterna i AD är två arbetstagarrepresentanter, två arbetsgivarrepresentanter, en person med särskild kunskap om arbetsrätt samt två jurister. JämO och de fyra partierna menar att arbetsmarknadens parter får för stort inflytande, eftersom de har intresse av att behålla kollektivavtalens roll i lönesättningen.
- Vi delar JämO:s uppfattning att det är principiellt fel att pröva den här typen av ärenden i AD, säger Matz Hammarström.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."