Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Partier vill pröva lönediskriminering i tingsrätt

I en motion till riksdagen kräver fyra partier att lönediskriminering prövas av allmänna domstolar i stället för Arbetsdomstolen (AD). JämO Claes Borgström får därmed stöd för sin uppfattning.
Publicerad
- Det är alldeles uppenbart att AD inte klarar av uppgiften om man ser till alla fall som avgjorts, säger Miljöpartiets språkrör Matz Hammarström.
Det är Miljöpartiet som tillsammans med Centern, Folkpartiet och Vänsterpartiet nu kräver att lönediskriminering, som är en fråga om mänskliga rättigheter, lyfts ur AD:s ansvarsområde.
- AD:s beslut i de mål som avgjorts rättfärdigar lönediskriminering eftersom man konstaterar att yrkena är jämförbara men att männen ska tjäna mer för det är så marknaden ser ut.
Om allmänna domstolar skulle ta över mål som rör lönediskriminering innebär det att man får en möjlighet att överklaga besluten. I dag är AD:s beslut slutgiltigt.
- En domstol som dömer om mänskliga rättigheter kan inte styras av partsintressen. Facken och arbetsgivarna är naturligtvis intresserade av att behålla makten över lönesättningen, säger Matz hammarström.
Det är en synpunkt som även JämO har gett uttryck för. En normal sammansättning av ledamöterna i AD är två arbetstagarrepresentanter, två arbetsgivarrepresentanter, en person med särskild kunskap om arbetsrätt samt två jurister. JämO och de fyra partierna menar att arbetsmarknadens parter får för stort inflytande, eftersom de har intresse av att behålla kollektivavtalens roll i lönesättningen.
- Vi delar JämO:s uppfattning att det är principiellt fel att pröva den här typen av ärenden i AD, säger Matz Hammarström.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.