Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Partier vill pröva lönediskriminering i tingsrätt

I en motion till riksdagen kräver fyra partier att lönediskriminering prövas av allmänna domstolar i stället för Arbetsdomstolen (AD). JämO Claes Borgström får därmed stöd för sin uppfattning.
Publicerad
- Det är alldeles uppenbart att AD inte klarar av uppgiften om man ser till alla fall som avgjorts, säger Miljöpartiets språkrör Matz Hammarström.
Det är Miljöpartiet som tillsammans med Centern, Folkpartiet och Vänsterpartiet nu kräver att lönediskriminering, som är en fråga om mänskliga rättigheter, lyfts ur AD:s ansvarsområde.
- AD:s beslut i de mål som avgjorts rättfärdigar lönediskriminering eftersom man konstaterar att yrkena är jämförbara men att männen ska tjäna mer för det är så marknaden ser ut.
Om allmänna domstolar skulle ta över mål som rör lönediskriminering innebär det att man får en möjlighet att överklaga besluten. I dag är AD:s beslut slutgiltigt.
- En domstol som dömer om mänskliga rättigheter kan inte styras av partsintressen. Facken och arbetsgivarna är naturligtvis intresserade av att behålla makten över lönesättningen, säger Matz hammarström.
Det är en synpunkt som även JämO har gett uttryck för. En normal sammansättning av ledamöterna i AD är två arbetstagarrepresentanter, två arbetsgivarrepresentanter, en person med särskild kunskap om arbetsrätt samt två jurister. JämO och de fyra partierna menar att arbetsmarknadens parter får för stort inflytande, eftersom de har intresse av att behålla kollektivavtalens roll i lönesättningen.
- Vi delar JämO:s uppfattning att det är principiellt fel att pröva den här typen av ärenden i AD, säger Matz Hammarström.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.