Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Partier vill pröva lönediskriminering i tingsrätt

I en motion till riksdagen kräver fyra partier att lönediskriminering prövas av allmänna domstolar i stället för Arbetsdomstolen (AD). JämO Claes Borgström får därmed stöd för sin uppfattning.
Publicerad
- Det är alldeles uppenbart att AD inte klarar av uppgiften om man ser till alla fall som avgjorts, säger Miljöpartiets språkrör Matz Hammarström.
Det är Miljöpartiet som tillsammans med Centern, Folkpartiet och Vänsterpartiet nu kräver att lönediskriminering, som är en fråga om mänskliga rättigheter, lyfts ur AD:s ansvarsområde.
- AD:s beslut i de mål som avgjorts rättfärdigar lönediskriminering eftersom man konstaterar att yrkena är jämförbara men att männen ska tjäna mer för det är så marknaden ser ut.
Om allmänna domstolar skulle ta över mål som rör lönediskriminering innebär det att man får en möjlighet att överklaga besluten. I dag är AD:s beslut slutgiltigt.
- En domstol som dömer om mänskliga rättigheter kan inte styras av partsintressen. Facken och arbetsgivarna är naturligtvis intresserade av att behålla makten över lönesättningen, säger Matz hammarström.
Det är en synpunkt som även JämO har gett uttryck för. En normal sammansättning av ledamöterna i AD är två arbetstagarrepresentanter, två arbetsgivarrepresentanter, en person med särskild kunskap om arbetsrätt samt två jurister. JämO och de fyra partierna menar att arbetsmarknadens parter får för stort inflytande, eftersom de har intresse av att behålla kollektivavtalens roll i lönesättningen.
- Vi delar JämO:s uppfattning att det är principiellt fel att pröva den här typen av ärenden i AD, säger Matz Hammarström.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.