Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Volvo personvagnar diskuterar medarbetaravtal

Gränserna mellan arbetare och tjänstemän ska suddas ut. Det är en av grunderna till det gemensamma avtal som nu diskuteras inom Volvo personvagnar. På övriga Volvo ligger samma diskussioner nere sedan ett år tillbaka.
Publicerad

På Volvo lastvagnar i Skövde enades fack och ledning om ett medarbetaravtal för snart ett år sedan. Avtalet skulle stå modell för hela koncernen. Sedan dess har Sif:s fackliga företrädare Johan Erlandsson inte hört något, förutom att Volvo centralt hade synpunkter på överenskommelsen. Vilka synpunkterna är vet han inte.
- Intresset minskar mer och mer. Det är nästan nere på noll bland de fackliga företrädarna, säger han.
- Vi ville ha ett modernt avtal som ska stå sig långt in i framtiden. Avtalet som de enades om i Skövde uppfyller inte de kraven sett ur ett helhetsperspektiv för Volvo. Vi tog en paus i arbetet eftersom det var en mer komplex fråga än vi från början trodde, säger Nils-Erik Bohman samordnare av lönepolitiska frågor inom Volvo.
Även i Trollhättan, där man också skulle arbeta fram ett medarbetaravtal ligger arbetet på is.
- Det har blivit så med hänvisning till de svårigheter vi haft. Vår strävan är att hitta en fortsatt väg för det här, vi har inte gett upp. Jag är fullständigt övertygad om att den gamla gränsen mellan arbetare och tjänstemän kommer att suddas ut, säger Nils-Erik Bohman.
På Fordägda Volvo personvagnar har man diskuterat ett avtal sedan i våras, men än är det långt kvar menar Sif-klubbens ordförande i Göteborg, Lennart Thörnblom.
- Vi har inte kommit överens på något sätt ännu. Om vi skulle komma fram till något i vår arbetsgrupp så ska varje klubb ta ställning till det, och därefter förbunden centralt.
Det är företaget som driver frågan om medarbetaravtal för att man vill ha en modern profil som gör det attraktivt som arbetsgivare.
- Ska vi ha ett avtal ska det vara bättre än det vi har i dag. Det måste få ta sin tid om det ska vara kvalitet på det, säger Lennart Thörnblom.

LINDA SVENSSON © siftidningen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.