Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Fackens uppgift slå larm om barnarbete

Publicerad

Trots att nästan alla världens länder ratificerat FN:s barnkonvention beräknas minst 250 miljoner barn mellan 5 och 14 år tvingas arbeta.

Runt 70 procent av alla barnarbetare har jobb som betraktas som farliga. Årligen dör 12 000 barn i arbetet. I slutet av september skulle FN ha hållit ett barntoppmöte där barnkonventionen från 1989 skulle diskuteras och analyseras. Mötet sköts upp på grund av terrorattackerna i USA och kommer troligen att hållas någon gång år 2002.
Keth Zettervall-Thapper, som arbetar med internationella frågor på TCO anser att FN då måste utreda möjligheten att starkare koppla samman barnkonventionen med de världsfinansiella institutionerna, som Världsbanken och Internationella valutafonden. De borde ha större möjligheter att undersöka hur olika länder uppfyller konventionen innan de till exempel lånar ut pengar.
- Facken har en viktig roll att uppmärksamma om det förekommer till exempel barnarbete. Det skulle kunna påverka eventuellt bistånd från Sverige. Vår uppgift måste vara att opinionsbilda.
Även arbetsgivarna har en viktig roll.
- Företagen har ett samhällsansvar i det land de verkar. De kan inte bara komma dit och tjäna pengar och sedan försvinna därifrån, säger Keth Zettervall-Thapper.
Samtidigt som många arbetar för att avskaffa barnarbete dyker allt fler ekonomiska frizoner upp. Zoner där mänskliga rättigheter, framför allt barnens, åsidosätts.
- Det har skett en explosionsartad utveckling av ekonomiska frizoner i tredje världen. Det är svårt att klanka på dem eftersom de ofta inte har några direkta alternativ. De släpps inte in på den internationella marknaden.
Där har den fackliga inställningen varit att peka på problemet och arbeta för att fattiga länder ska slippa tullar och avgifter på sina varor för att underlätta export.

LINDA SVENSSON©siftidningen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.