kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

Flextronics agerar oförskämt

Publicerad

Flextronics agerar oförskämt

På Flextronics i Katrineholm pågår förhandlingar om vilket stöd den varslade personalen ska få av företaget. Ledningen har förklarat att man inte har resurser till något större omställningsprogram. Samtidigt förhandlar Flextronics enligt uppgift om att köpa fem Teliabolag.

- Stämmer uppgiften så agerar företaget synnerligen oförskämt. Då har man ju gott om pengar, men vill inte lägga några på oss, säger Thomas Sjöstrand, Sif-klubbens ordförande på Flextronics i Katrineholm.
Företaget meddelade i augusti att 1 600 jobb ska bort i Sverige. Värst drabbade är de anställda i Katrineholm där hela verksamheten läggs ned. En del produktion ska flyttas till låglöneländer.
- Allt tyder nu på att de anställda blir uppsagda i mitten av oktober. Produktionen beräknas läggas ned i november även om vissa avdelningar har sysselsättning lite längre, kanske till i februari, säger Thomas Sjöstrand.
Företagsledningen meddelade snabbt att man inte kan erbjuda något stöd motsvarande Ericssons omställningsprogram på grund av bristande resurser. Den hjälp som nu diskuteras är att de uppsagda ska få stöd att söka ny sysselsättning, arbete eller studier, med hjälp av företaget, kommunen, arbetsförmedlingen och fackförbunden. Enligt planerna ska företaget vara huvudansvarigt för verksamheten fram till i juni nästa år varpå kommun och arbetsförmedling får ta över ansvaret om behovet finns. Endast fyra av de varslade i Katrineholm får avtalspension, två från kollektivsidan och två tjänstemän.
I dag uppger tidningen Dagens Industri att Flextronics förhandlar om att köpa fem av Telias bolag med verksamhet inom service och installation. Verksamheten sysselsätter 5 500 anställda, eller var fjärde Teliaanställd. Köpesumman är, enligt Dagens Industri, svår att beräkna, men bolagen omsätter 5 till 6 miljarder kronor per år.

ANITA TÄPP©siftidningen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även