Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ännu inga säkra regler för e-posten

Publicerad

Ännu inga säkra regler för e-posten

Det är ännu oklart om arbetsgivare har rätt att läsa anställdas e-post på jobbets dator. Datainspektionen slog nyligen fast att en arbetsgivare inte får ta del av det som finns i en mapp som märkts privat. Men SIF:s chefsjurist Eva-Helena Kling anser det inte juridiskt hållbart.

- Det finns inga rättsregler som säger att det räcker att man märkt en mapp privat för att det verkligen ska vara privat. I så fall måste först en sådan överenskommelse ha träffat mellan arbetsgivaren och personalen, säger Eva-Helena Kling.
- På en del arbetsplatser får alla anställda en privat mapp på datorn. Det kan liknas vid att man har ett låst klädskåp som arbetsgivaren inte får öppna eller gå igenom. Men man kan alltså inte själv bestämma vad som är privat på datorn.
Att Datainspektionen agerat beror på en student som hävdar att hon fått sin privata e-post lagrad på högskolans server, kontrollerad av de universitetsanställda. Kvinnan blev inte förvarnad eller informerad och hon undrar om det är förenligt med svensk lag.
Datainspektionen svarar att en arbetsgivare eller motsvarande i förhand måste informera om e-posten ska granskas eller ej. Det finns gränser för hur långt en arbetsgivare får gå i sin kontroll och loggning av e-post samt datafiler. Privata brev får inte läsas hur som helst, och arbetsgivare har inte rätt att läsa innehållet i en katalog som märkts privat. Om arbetsgivaren granskar datafiler måste läsningen omedelbart avbrytas då denne inser att en text eller ett mail är privat, anser Datainspektionen.
Marie Bjernelius Lundahl, dataråd på Datainspektionen, säger i en intervju i TCO-tidningen att detta gäller under förutsättning att det rör sig om en begränsad privat lagring av textdokument och e-post. En arbetsgivare kan ha rätt att ta del av innehållet om det rör sig om stora datamängder eller om det kan misstänkas att innehållet är olagligt.
Att det ännu är oklart vad som egentligen gäller beror på bristande lagstiftning. Eventuellt kan en pågående utredning om personlig integritet i arbetslivet, som beräknas vara klar vid årsskiftet, resultera i bättre lagstiftning.
Tills vidare rekommenderar Eva-Helena Kling att man upprättar en e-policy eller en liknande överenskommelse på varje arbetsplats. Därmed vet båda parter vad som gäller.
Vad kan man göra om man, trots en sådan överenskommelse, ändå misstänker att arbetsgivaren läser e-post eller andra dokument som man anser är privata?
- Man kan göra en polisanmälan. Har en överenskommelse träffats om att e-post eller andra textdokument som placerats i en privat mapp ska vara privat så kan det som finns i mappen sägas vara lagt i förvar. Då kan arbetsgivarens agerande betraktas som ett intrång, i detta fall ett dataintrång, vilket kan ge böter eller fängelse i upp till två år, säger Eva-Helena Kling.
- Man kan också vända sig till facket så att Arbetsdomstolen får pröva om det skett ett avtalsbrott.

ANITA TÄPP©siftidningen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.