Hushållen har gott om pengar, men exportindustrin går dåligt. Bilden är den motsatta jämfört med lågkonjunkturen på 90-talet, enligt en ny TCO-rapport.
Konjunkturen har starka krafter som motarbetar varandra: å ena sidan en stark utveckling för hushållen och en växande detalj- och sällan varuhandel. Å andra sidan en kraftig nedgång för exportindustrin, främst bilbranchen och telekom. Det framkommer i TCO:s konjunkturprognos.
Konjunkturbilden skiljer sig diametralt mot den under lågkonjunkturen på 1990-talet, menar TCO:s chefsekonom Roland Spånt.
- Då, 94-95, gick exportindustrin hyggligt medan hemmamarknaden sviktadet. Nu är det tvärtom. Vi har ökande sysselsättning, stark tjänstesektor, men vissa exportnäringar har problem.
Spånt är i huvudsak optimistisk när det gäller den svenska utvecklingen. Konjunkturnedgången drabbar främst vissa industrigrenar. Han hoppas att hushållen ska köpa sig ur krisen.
- Det värsta som kan hända är att privatpersoner blir pessimistiska när det gäller den egna ekonomin. Men det tycks inte ha hänt.
Den privata konsumtionen förväntas växa med knappt 3 procent per år fram till slutet av 2002, enligt TCO.
Däremot har bil- och telekombranscherna problem, främst i USA. Scania och Volvo har sålt lastbilar med kraftiga subventioner och frikostiga lån till amerikanska åkerier. När sedan den amerikanska åkeribranschen har dragits med i den allmänna kräftgången har biltillverkarna gjort kreditförluster och blivit stående med begagnade lastbilar vars värde snabbt rasat.
Det påminner om de kreditförluster svenska banker gjorde under fastighetskrisen på 1990-talet.
- Detta med lastbilar är typiskt. När det blir en mättnad i USA påverkar det hela marknaden. Samma utveckling kan man se bland personbilar. De pytsas ut och säljs billigt, ibland med förlust, säger Roland Spånt.
Även skogsindustrin påverkas av den amerikanska konjunkturen. Under en högkonjunktur behöver USA allt sitt tidningspapper för egen del, men när det går sämre översvämmas världsmarknaden av amerikansk och kanadensisk pappersmassa varpå priserna sjunker. Svensk skogsindustri visar dock på en uppgång framgent, även om den blir svagare än vad som tidigare beräknat.
Vad läkemedelsindustrin beträffar tycks den hittills relativt opåverkad av konjunkturen.
Den springande punkten för hur den svenska ekonomin ska utvecklas är utvecklingen i USA. Och där visar flera kurvor nedått. Bland annat har industriproduktionen fallit i ett halvår vilket börjar visa sig i sysselsättningssiffrorna. Arbetslösheten i USA har nu stigit till 4,5 procent.
Spånt menar att regeringen måste förbereda sig för en nedgång i USA, att man inte ska avveckla arbetsmarknadsstödet och att Riksbanken inte bör höja räntan.
Trots detta är Roland Spånt relativt positiv när det gäller Sverige.
TCO räknar med att exporten 2001 och 2002 ökar med 5,4 respektive 6,3 procent och importen med 5,6 respektive 6,6 procent. Överskottet i handels- respektive bytesbalansen väntas bibehållas.
- Sverige fortsätter att ha ett överskott i affärerna med utlandet. Trots allt står telekombranchen bara för fyra procent av BNP. För de orter som drabbas av varsel är det förstås katastrof, men nationalekonomiskt klarar vi av det, säger Spånt.
TCO förväntar sig en ökning av sysselsättningen på 85 000 personer i år och 50 000 personer år 2002. Detta ger oförändrade arbetslöshetstal på knappt 4 procent. Men, varnar Spånt, en allt större del av arbetskraften, går åt till att fylla upp för människor som är långtidssjukskrivna eller på annat sätt utslagna ur arbetslivet.
THOMAS HELDMARK© siftidningen
