Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Medlare för Almega tjänster

Publicerad

Stressad chef stressar personalen

En chef som jämt jobbar riskerar att dra med sig personalen i stressfällan. Det hävdar psykologen Fredrik Bengtsson som djupintervjuat unga långtidssjukskrivna människor. Cheferna är också för få och för dåligt utbildade i ledarskap.

En 40-årig företagsledare låter sig solbränd och utvilad intervjuas i personaltidningen. Där berättar han stolt att han sköter umgänget med sina barn i taxin till flygplatsen. Ett sådant beteende skapar ett osunt ideal bland medarbetarna och bidrar till att de bränner ut sig. Det hävdar psykologen Fredrik Bengtsson. Likaså när chefen hela tiden jobbar över och tar med sig jobb hem.
- Det spelar en stor roll vilken attityd chefen har gentemot arbetet. Om chefen jobbar för mycket så färgar det av sig på personalen, berättade Fredrik Bengtsson under konferensen Stressen i det nya arbetslivet, som anordnades av SIF i går tisdag.
Fredrik Bengtsson har undersökt varför unga människor bränner ut sig i arbetslivet.
Det är människor under 35 år som står för den största ökningen av stressjukdomar och utmattningsdepressioner. Fredrik Bengtsson har djupintervjuat tio personer, kvinnor och män, om deras känslor före och under långtidssjukskrivningen.
Mycket beror på personernas egna oförmåga att sätta gränser. Han berättar om en kvinna som akut togs in på sjukhus på grund av näringsbrist _ hon hade inte ätit lunch på ett år. Om ett ungt par i karriären som fick barn och där ingen ville sluta jobba. Båda gick ner till 85 procent, men skötte samma arbete ändå.
Men diskussionen måste lyftas från individnivå, menar Fredrik Bengtsson.
De platta organisationerna med färre chefer var tänkt att sprida ut ansvar till medarbetarna. I stället har det skapat vilsenhet.
- En chef på 60 medarbetare räcker inte till. Människor arbetar ofta för mycket därför att de vill bli sedda. Har man för många medarbetare kan man omöjligt se alla, sade Fredrik Bengtsson.

THOMAS HELDMARK© siftidningen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.