Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Socialstyrelsen: Oklart vad som ersätter utmattningssyndrom

Om drygt ett år försvinner diagnosen utmattningssyndrom. Men det är fortfarande oklart vilka diagnoser som ska användas i stället. Nu arbetar Socialstyrelsen med nya rekommendationer för hur patienterna ska utredas och behandlas.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Porträtt på Sofia von Malortie på Socialstyrelsen bredvid en bild på Socialstyrelsens huvudkontor.
Flera redan etablerade diagnoser kan bli aktuella när utmattningssyndrom försvinner, enligt Sofia von Malortie på Socialstyrelsen. Myndighetens nya nationella riktlinjer ska publiceras i slutet av oktober 2027. Foto: Socialstyrelsen/Lars Pehrson/SvD/TT.

Bakom diagnosen ryms patienter med delvis olika besvär och behov. Det gör arbetet med de nya rekommendationerna komplicerat.

– Det är ett omfattande arbete att vaska fram den kunskap som finns om vilken utredning och behandling som fungerar bäst för de är patienterna, säger Sofia von Malortie, enhetschef på Socialstyrelsen. 

Sofia von Malortie
Sofia von Malortie Fredrik Söderberg Bruce

Hon menar att det finns flera undergrupper bland dem som i dag får diagnosen utmattningssyndrom, som kan behöva olika stöd och behandling. 

– Det är viktigt att inte klumpa ihop alla till en grupp. Lite som vi kanske gör nu.  

Det är ännu oklart vilka diagnoser som kommer att ersätta utmattningssyndrom. Enligt Sofia von Malortie kan det bli fråga om flera olika redan etablerade diagnoser, beroende på individens symtombild.

Utmattningssyndrom ska användas tills riktlinjerna ändras

Hon anser inte att det finns någon anledning att ersätta utmattningssyndrom med andra diagnoser redan nu. 

– Vi brukar säga att riktlinjer och rekommendationer gäller tills de ersätts.  

Enligt Socialstyrelsens nuvarande beslutsstöd rekommenderas sjukskrivning vid utmattningssyndrom på heltid eller deltid i upp till ett år och ibland mer om det finns kvarstående kognitiva svårigheter. 

Nya riktlinjer kommer 2027

Rekommendationerna om vilken sjukskrivningstid som är lämplig för olika stressdiagnoser kan, enligt henne, komma att ändras. 

– Men det är viktigt att inte mekaniskt följa det som står i beslutstödet. Varje patient måste få en individuell bedömning. 

De nationella riktlinjerna ska publiceras i slutet av oktober 2027. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jonas om utmattningen: ”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

I flera år kämpade Jonas Eriksson vidare trots huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Till slut kraschade han och fick diagnosen utmattningssyndrom. Nio år senare blev han sjuk igen med nästan samma symtom. Men den här gången fick han diagnoserna depression och ångest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
Jonas Eriksson fick diagnosen utmattningssyndrom när han blev sjuk 2017. När han nio år senare blev sjuk med liknande symtom fick han diagnoserna depression och ångest. Foto: Johan Bävman.

Jonas Eriksson är kemiingenjör och arbetar med labbsäkerhet och service vid Lunds universitet. Sedan januari är han sjukskriven för depression och ångest. Han tror att bakgrunden till att han blev sjuk är att han blev utmattad för nio år sedan. Då hade han jobbat som projektledare på ett litet privat kemiföretag i flera år. 

– Fokus låg på att skapa vinst snabbt till ägarna. Det är inte alltid lätt när det handlar om väldigt farliga kemikalier. Ledningen prioriterade inte att utreda riskerna. Det skapade en stor stress, säger han. 

Under flera år hade han symtom som kronisk huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet, svimningskänslor och dimsyn, utan att själv koppla besvären till stressen på jobbet.

– Jag var engagerad i mitt arbete och är uppväxt med att man kämpar på. Men ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag. 

Tappade 13 kilo på sex veckor 

Han berättar att vården inte utredde vad symtomen berodde på förrän han kraschade 2017 och tappade 13 kilo på sex veckor. 

Då fick han via företaget träffa en specialist, som direkt ställde diagnosen utmattningssyndrom. Den behandling han fick var antidepressiva läkemedel, samtalsstöd och en sjukskrivning på tre månader.

När verksamheten flyttade till England blev han uppsagd, började studera till lärare i naturkunskap och jobbade också en termin på en skola i Malmö. Men stressnivån blev för hög. 

 

– Det härjades något fruktansvärt. Ungdomar kunde vara höga på kokain under lektionstid och polisen sprang där flera gånger i veckan. Jag insåg att utmattningen inte hade läkt ut. 

Efter en kort tids arbetslöshet fick han jobbet på Lunds universitet för fyra år sedan. 

 – Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle klara av det. Återigen knöt jag handen i fickan. 

Sjukskrevs för depression och ångest 

Men när han återvände till jobbet efter julledigheten i januari bröt han ihop och har varit sjukskriven sedan dess. Symtomen var i stort sett desamma som nio år tidigare, bortsett från att han även var djupt deprimerad. 

Den här gången har han fått diagnoserna ospecificerad ångest och depression. 

– De diagnoserna speglar inte hur jag mår. Det blir en förminskning av mina symtom. Jag blir både irriterad och förbannad. 

Jonas tror att han denna gång fått andra diagnoser än utmattningssyndrom på grund av att den diagnosen ska försvinna 1 januari 2028. 

Får du inte bättre behandling när diagnoserna är mer specifika? 

– Det är inte min erfarenhet. Läkarna har inte pratat om någon ny behandling.  

Via primärvården har han även denna gång främst erbjudits samtalsstöd, säger han. Hade han i stället fått diagnosen utmattningssyndrom tror han att chansen hade varit större att det hade gjorts en mer grundlig utredning av orsaken till ohälsan och lämpliga insatser. 

Tillbaka till jobbet efter sjukskrivningen

– Det hade skapat en sinnesro hos mig om de hade diskuterat behandlingar som jag inte redan har provat. Då hade jag känt mig bekräftad och kanske läkt fortare. 

Den 19 oktober börjar Jonas Eriksson jobba 25 procent. Han har en bra dialog med sin arbetsgivare, som är beredd att anpassa arbetet efter hans behov.

– Jag har en väldigt förstående chef. Det känns som att vi kommer att komma bra överens. Jag vill ju känna att jag gör något vettigt och meningsfullt och trivs med mina kollegor. Men jag vet inte hur det ska gå. 

Jonas Eriksson, porträttbild.
Under flera år led Jonas Eriksson av huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och andra stressrelaterade symtom utan att förstå sambandet med jobbet. ”Ju mer jag kämpade, desto sjukare blev jag”, säger han. Foto: Johan Bävman.

Vanliga symtom på utmattning

Utmattningssyndrom kan ge både kroppsliga och psykiska besvär. Symtomen varierar från person till person, och det är vanligt att ha flera besvär samtidigt.

Vanliga symtom är:

  • trötthet som inte går att vila bort
  • sömnproblem
  • oro, nedstämdhet eller ångest
  • glömska och koncentrationssvårigheter
  • svårt att planera, prioritera och genomföra uppgifter
  • hjärtklappning, yrsel eller värk
  • känslighet för ljud
  • att snabbt bli uttröttad, både fysiskt och psykiskt
  • besvär från mage och tarmar.

Källa: 1177