– Styrkan i den här studien är att det är samma personer som har svarat före och efter pandemin och övergången till hybridarbete. Det finns väldigt få longitudinella studier av detta, säger Caroline Corneliusson, doktorand vid institutionen för epidemiologi.

I studien har 148 kommunala tjänstemän följts under flera år i syfte att studera arbetsupplevelsen kopplat till hybridarbete. 

Enligt studien förbättrades arbetsupplevelsen efter att hybridarbete infördes, framför allt när det gäller trivsel, möjlighet att styra sitt arbete och känslan av att hinna med sina arbetsuppgifter. Men även ett tillgängligare ledarskap märks i resultatet. 

Bara kvinnorna upplevde en förbättring

– Det är dock bara hos de kvinnliga deltagarna i studien som skillnaden syns. Bland männen, som utgör cirka 20 procent av underlaget, märks ingen förändring. 

Går det att dra några slutsatser med ett så litet underlag?

– Det här handlar om hur det sett ut i en specifik organisation, så man får vara lite försiktig med att dra generella slutsatser, säger Caroline Corneliusson.

Hon påpekar att det här fortfarande är ett relativt nytt område och att det krävs mer forskning. 

Det kommer ta ett tag att få en djupare förståelse för vad som är positivt med hybridarbete och vilka risker som finns över tid. 

Distansarbete kan påverka kvinnor och män olika

Även i studier om distansarbete som Arbetsmiljöverket refererar till finns skillnader mellan kvinnor och män. Bland annat rapporterar kvinnor högre grad av multitasking och lägre återhämtning än män vid distansarbete. Samtidigt finns det studier som visar att distansarbete kan underlätta för kvinnor med barn – men också öka risken för mer hemarbete och förstärkta könsroller. 

Enligt Arbetsmiljöverket är dock forskningsunderlaget fortfarande begränsat, och därför pågår en kunskapssammanställning om hälsa och jämställdhet kopplat till arbetsmiljö och distansarbete som ska vara klar i början av 2027.