Hoppa till huvudinnehåll
Politik

SD: Hårdare krav – men högre a-kassetak

Sverigedemokraterna vill behålla hårdare krav på arbetslösa, men också se ett högre a-kassetak på sikt. Partiet vill dessutom införa obligatorisk a-kassa och se över hur inkomstförsäkringarna påverkas av nedtrappningen.
David Österberg Publicerad
Grafisk valbild med Sverigedemokraternas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Jimmie Åkesson”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Sverigedemokraterna vill behålla hårdare krav på arbetslösa, men också införa obligatorisk a-kassa och se ett högre a-kassetak på sikt. Foto: Jimmie Åkesson/Camilla Svensk.

Det här vill Sverigedemokraterna

  • Behålla hårdare krav på långtidsarbetslösa och strukturellt arbetslösa.
  • Införa en allmän och obligatorisk a-kassa.
  • Se över möjligheten att indexera a-kassans tak med löneutvecklingen.
  • Behålla nedtrappningen i a-kassan, men se över extraförsäkringar och inkomstförsäkringar.
  • Höja och indexera taket för lönebidrag.
  • Undanta vissa yrkesgrupper från karensavdraget.
  • Behålla Arbetsförmedlingen som statlig myndighet.
  • Tillåta privata matchningsaktörer med insyn, kontroll och resultatkrav.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Låta vårdnadshavare själva bestämma hur föräldrapenningen fördelas.

Tidöregeringen har ökat kraven på arbetslösa. A-kassan trappas av snabbare, kraven på att flytta eller byta yrkesbana har blivit hårdare – och den som inte deltar i olika program kan få olika sanktioner. 

Försvarar hårdare krav på arbetslösa

Jimmie Åkesson, Sverigedemokraternas partiledare, tror att de hårdare kraven kan minska arbetslösheten i vissa grupper.

– När det gäller långtidsarbetslösa och strukturellt arbetslösa tror jag att det är den enda vägen framåt. Min uppfattning är att man hittills har kunnat ha ett ganska bekvämt liv utan att anstränga sig. 

– Men för den som har blivit av med jobbet till följd av det ekonomiska läget är det inte säkert att hårdare krav gör någon skillnad.

Enligt en rapport från Finanspolitiska rådet är huvudorsaken till arbetslösheten i svaga grupper att företagens behov och arbetslösas kunskaper inte matchar.

– Så är det ju. En stor del av de långtidsarbetslösa är det för att de mer eller mindre saknar utbildning. Har man inte gått i skolan har man inga möjligheter att få ett jobb i Sverige. Men vad man ska göra med den gruppen vet jag inte. Jag har svårt att se att den situationen går att lösa.

Vill se högre a-kassetak på sikt

När a-kassan reformerades höjdes ersättningstaket med ungefär 1 000 kronor i månaden. På sikt vill Sverigedemokraterna ha ett högre tak som räknas upp i takt med löneutvecklingen.

– Men jag tror inte att jag kommer att få igenom ett sådant förslag i en budgetförhandling och jag är inte säker på att det är rätt prioritering heller. Men teoretiskt borde väl egentligen alla sådana typer av ersättningar indexeras.

A-kassan trappas ner efter 100 dagar, trots att de flesta tjänstemän är arbetslösa längre än så. Då trappas också fackens inkomstförsäkringar ner. Sverigedemokraterna föreslår att det ändras.

– Vi tittar just nu på möjligheten att inkomstförsäkringarna inte ska trappas ner lika snabbt som a-kassan och försöker få med oss övriga partier i regeringsunderlaget på en sådan förändring. Vi vill dessutom ha en obligatorisk, skattefinansierad a-kassa.

Slopat karensavdrag för vissa grupper

Partiet vill också att Arbetsförmedlingen görs om, men vet inte exakt hur omgörningen ska gå till.

– Man borde ta ett rejält omtag och modernisera verksamheten. Vi har jämfört Arbetsförmedlingen i Sverige med hur det ser ut i andra länder. I Australien har man till exempel lyckats ganska väl. Där har man privata aktörer som får betalt utifrån hur många jobb de faktiskt förmedlar.

Så ni vill se fler privata aktörer?

– Så länge det är förenat med tydliga prestationskrav. Förra gången blev det mycket fusk från de privata aktörerna med pengar som försvann i ett svart hål.

Vill undanta vissa yrken från karensavdrag

S, V och MP vill slopa karensavdraget. Sverigedemokraterna kan tänka sig en modell där vissa grupper undantas från avdrag vid sjukdom.

– Jag håller med oppositionen om att frågan behöver ses över, men vi har inte landat i exakt hur modellen ska se ut. En möjlighet är att vissa yrkesgrupper är undantagna från karens, som förskole- och vårdpersonal. En annan att staten täcker karenskostnaden för alla offentliga yrken.

Vill slopa pappamånaderna

När det gäller föräldraförsäkringen vill SD slopa de så kallade pappamånaderna. I stället ska varje familj själv bestämma hur ledigheten fördelas.

Finns det inte en risk att kvinnor tar ut ännu mer av föräldraledigheten med slopad kvotering – och att det påverkar kvinnors löner negativt?

– Jag vet inte om man ska se det som en risk att kvinnor tar ut mer av föräldraledigheten. Många vill ju göra det, men känner att de inte kan göra det för att familjen förlorar pengar då. Men jag hade gärna hittat en modell för att förbättra mammors ekonomi, som delade pensionsrätter eller vad man nu kan tänka sig. Det borde gå att lösa så att man inte blir drabbad som mamma som är hemma mer med barnen.

12 snabba med Sverigedemokraterna 

1. Ta bort eller behålla karensavdrag? 

I första hand riktar vi fokus mot hur karensavdraget drabbar utsatta yrkesgrupper inom exempelvis vård, skola och omsorg – och undanta dessa från karensavdraget.   

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Målet är en allmän och obligatorisk a-kassa som erbjuder alla ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej, inte just nu. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Ja, det är något vi vill titta på.

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan? 

Nedtrappning ska vara kvar men vi vill se över möjligheten att teckna extraförsäkringar. 

8. Ska taket för lönebidrag höjas? 

Ja. Vi vill även se en indexering av lönebidraget. 

9. Ska stupstocken, en bortre gräns, i sjukförsäkringen tillbaka? 

Absolut inte! Vi vill ha en sjukförsäkring fokuserad på rehabilitering och individens behov. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen? 

Arbetsförmedlingen ska fortsätta att vara statlig. Vi ser positivt på privata matchningsaktörer, men det ska ske under insyn, kontroll och med krav på resultat. 

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Nej.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut? 

Hur föräldrapenningen fördelas bör bestämmas av vårdnadshavarna. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

L om hårdare krav: ”Vi har bra data på att vi gör rätt”

Liberalerna försvarar snabbare nedtrappning i a-kassan och hårdare krav på arbetslösa. Samtidigt vill partiet öppna mer för arbetskraftsinvandring nästa mandatperiod.
Sandra Lund Publicerad 24 augusti 2026, kl 11:55
Grafisk valbild med Liberalernas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Johan Britz”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Liberalerna vill behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan, ställa hårdare krav på arbetslösa och öppna mer för arbetskraftsinvandring. Foto: Johan Britz/Camilla Svensk.

Det här vill Liberalerna

  • Behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan.
  • Inte höja eller indexera taket i a-kassan.
  • Göra a-kassan statlig, allmän och obligatorisk.
  • Behålla karensavdraget.
  • Införa en bortre gräns i sjukförsäkringen.
  • Justera nivåerna i lönebidraget.
  • Fortsätta upphandla vissa tjänster inom Arbetsförmedlingen, men inte återgå till samma privatiseringsmodell.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Öppna mer för arbetskraftsinvandring.
  • Införa jämställdhetsbonus och en fjärde pappamånad.

Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.

Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.

– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.

”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”

En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. 

Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan. 

Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?

– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. 

Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?

– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.

”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”

Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger. 

Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag. 

Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.

Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.

Höjning av taket i lönebidraget

Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.

Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.

Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?

Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.

Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare

En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb. 

I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss. 

Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.

12 snabba med Liberalerna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag?

Behålla. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Staten, och den ska vara allmän. 

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. När man höjer taket riskerar det att förlänga arbetslösheten. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Nej. Ett höjt tak med en avtrappning leder det till att fler kommer i arbete snabbare. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan?

Behålla. A-kassan ska vara en trygghet mellan jobb men inte en långvarig försörjning.

8. Ska taket för lönebidrag höjas?

Vi ser behov av att justera nivåerna på lönebidragen så att de bättre motsvarar dagens lönekostnader.

9. Ska stupstocken – en bortre gräns – i sjukförsäkringen tillbaka?

Ja. Sverige ska inte återgå till 90-talets passivisering som hade negativa effekter på samhället. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen?

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen har lett till dyrare tjänster utan att fler kommer i arbete eller utbildning.  Den ska dock självklart fortsätta upphandla tjänster för att fler ska komma i arbete, som arbetsmarknadsutbildningar.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Vi värnar partsmodellen, där det är fack och arbetsgivare som kommer överens om arbetstiden.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut?

För att fler familjer ska dela föräldraförsäkringen mer lika och vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor. Vi vill också införa en fjärde pappamånad.