Hoppa till huvudinnehåll
Politik

SD: Hårdare krav – men högre a-kassetak

Sverigedemokraterna vill behålla hårdare krav på arbetslösa, men också se ett högre a-kassetak på sikt. Partiet vill dessutom införa obligatorisk a-kassa och se över hur inkomstförsäkringarna påverkas av nedtrappningen.
David Österberg Publicerad
Grafisk valbild med Sverigedemokraternas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Jimmie Åkesson”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Sverigedemokraterna vill behålla hårdare krav på arbetslösa, men också införa obligatorisk a-kassa och se ett högre a-kassetak på sikt. Foto: Jimmie Åkesson/Camilla Svensk.

Det här vill Sverigedemokraterna

  • Behålla hårdare krav på långtidsarbetslösa och strukturellt arbetslösa.
  • Införa en allmän och obligatorisk a-kassa.
  • Se över möjligheten att indexera a-kassans tak med löneutvecklingen.
  • Behålla nedtrappningen i a-kassan, men se över extraförsäkringar och inkomstförsäkringar.
  • Höja och indexera taket för lönebidrag.
  • Undanta vissa yrkesgrupper från karensavdraget.
  • Behålla Arbetsförmedlingen som statlig myndighet.
  • Tillåta privata matchningsaktörer med insyn, kontroll och resultatkrav.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Låta vårdnadshavare själva bestämma hur föräldrapenningen fördelas.

Tidöregeringen har ökat kraven på arbetslösa. A-kassan trappas av snabbare, kraven på att flytta eller byta yrkesbana har blivit hårdare – och den som inte deltar i olika program kan få olika sanktioner. 

Försvarar hårdare krav på arbetslösa

Jimmie Åkesson, Sverigedemokraternas partiledare, tror att de hårdare kraven kan minska arbetslösheten i vissa grupper.

– När det gäller långtidsarbetslösa och strukturellt arbetslösa tror jag att det är den enda vägen framåt. Min uppfattning är att man hittills har kunnat ha ett ganska bekvämt liv utan att anstränga sig. 

– Men för den som har blivit av med jobbet till följd av det ekonomiska läget är det inte säkert att hårdare krav gör någon skillnad.

Enligt en rapport från Finanspolitiska rådet är huvudorsaken till arbetslösheten i svaga grupper att företagens behov och arbetslösas kunskaper inte matchar.

– Så är det ju. En stor del av de långtidsarbetslösa är det för att de mer eller mindre saknar utbildning. Har man inte gått i skolan har man inga möjligheter att få ett jobb i Sverige. Men vad man ska göra med den gruppen vet jag inte. Jag har svårt att se att den situationen går att lösa.

Vill se högre a-kassetak på sikt

När a-kassan reformerades höjdes ersättningstaket med ungefär 1 000 kronor i månaden. På sikt vill Sverigedemokraterna ha ett högre tak som räknas upp i takt med löneutvecklingen.

– Men jag tror inte att jag kommer att få igenom ett sådant förslag i en budgetförhandling och jag är inte säker på att det är rätt prioritering heller. Men teoretiskt borde väl egentligen alla sådana typer av ersättningar indexeras.

A-kassan trappas ner efter 100 dagar, trots att de flesta tjänstemän är arbetslösa längre än så. Då trappas också fackens inkomstförsäkringar ner. Sverigedemokraterna föreslår att det ändras.

– Vi tittar just nu på möjligheten att inkomstförsäkringarna inte ska trappas ner lika snabbt som a-kassan och försöker få med oss övriga partier i regeringsunderlaget på en sådan förändring. Vi vill dessutom ha en obligatorisk, skattefinansierad a-kassa.

Slopat karensavdrag för vissa grupper

Partiet vill också att Arbetsförmedlingen görs om, men vet inte exakt hur omgörningen ska gå till.

– Man borde ta ett rejält omtag och modernisera verksamheten. Vi har jämfört Arbetsförmedlingen i Sverige med hur det ser ut i andra länder. I Australien har man till exempel lyckats ganska väl. Där har man privata aktörer som får betalt utifrån hur många jobb de faktiskt förmedlar.

Så ni vill se fler privata aktörer?

– Så länge det är förenat med tydliga prestationskrav. Förra gången blev det mycket fusk från de privata aktörerna med pengar som försvann i ett svart hål.

Vill undanta vissa yrken från karensavdrag

S, V och MP vill slopa karensavdraget. Sverigedemokraterna kan tänka sig en modell där vissa grupper undantas från avdrag vid sjukdom.

– Jag håller med oppositionen om att frågan behöver ses över, men vi har inte landat i exakt hur modellen ska se ut. En möjlighet är att vissa yrkesgrupper är undantagna från karens, som förskole- och vårdpersonal. En annan att staten täcker karenskostnaden för alla offentliga yrken.

Vill slopa pappamånaderna

När det gäller föräldraförsäkringen vill SD slopa de så kallade pappamånaderna. I stället ska varje familj själv bestämma hur ledigheten fördelas.

Finns det inte en risk att kvinnor tar ut ännu mer av föräldraledigheten med slopad kvotering – och att det påverkar kvinnors löner negativt?

– Jag vet inte om man ska se det som en risk att kvinnor tar ut mer av föräldraledigheten. Många vill ju göra det, men känner att de inte kan göra det för att familjen förlorar pengar då. Men jag hade gärna hittat en modell för att förbättra mammors ekonomi, som delade pensionsrätter eller vad man nu kan tänka sig. Det borde gå att lösa så att man inte blir drabbad som mamma som är hemma mer med barnen.

12 snabba med Sverigedemokraterna 

1. Ta bort eller behålla karensavdrag? 

I första hand riktar vi fokus mot hur karensavdraget drabbar utsatta yrkesgrupper inom exempelvis vård, skola och omsorg – och undanta dessa från karensavdraget.   

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Målet är en allmän och obligatorisk a-kassa som erbjuder alla ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej, inte just nu. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Ja, det är något vi vill titta på.

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan? 

Nedtrappning ska vara kvar men vi vill se över möjligheten att teckna extraförsäkringar. 

8. Ska taket för lönebidrag höjas? 

Ja. Vi vill även se en indexering av lönebidraget. 

9. Ska stupstocken, en bortre gräns, i sjukförsäkringen tillbaka? 

Absolut inte! Vi vill ha en sjukförsäkring fokuserad på rehabilitering och individens behov. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen? 

Arbetsförmedlingen ska fortsätta att vara statlig. Vi ser positivt på privata matchningsaktörer, men det ska ske under insyn, kontroll och med krav på resultat. 

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Nej.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut? 

Hur föräldrapenningen fördelas bör bestämmas av vårdnadshavarna. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

Fritidspolitikern Jennie offrar semestern för valrörelsen

Hon arbetar heltid som chef – och är politiker på sin fritid. För Jennie Klaesson i Jämtland är en förstående arbetsgivare avgörande för att få ihop yrkesliv, politik och valrörelse.
Ola Rennstam Publicerad 17 juni 2026, kl 06:01
I valtider gäller det att ta varje chans att träffa potentiella väljare. Fritidspolitikern Jennie Klaesson (M) delar ut flygblad på Prästgatan i Östersund – en del av politiken som kräver tid utanför heltidsjobbet som produktchef. Foto: Marie Birkl

Längs Prästgatan – Östersunds gågata – står majestätiska popplar på parad. Denna eftermiddag skänker de välbehövlig skugga åt shoppingsugna flanörer och andra på väg hem från jobb och skola. 

Utanför Kjell & Company har den moderata fritidspolitikern Jennie Klaesson positionerat sig. Med ett stort leende och en bunt flygblad i handen söker hon kontakt med potentiella väljare. Medan vissa tar stora omvägar för att undvika mötet, stannar andra till och börjar prata. 

Valarbete som tar på krafterna

Själv medger Jennie Klaesson att just det utåtriktade arbetet på gator och torg inte är den del av politiken hon brinner mest för.

– Jag är lite ambivalent. Det är viktigt, men det är inte det som driver mig. Det tar mycket energi att vara extrovert och gå in i en roll, och efteråt behöver jag vila. Men det är alltid roligt att träffa människor som vill diskutera politik, men ibland uppstår situationer där folk är arga, säger hon.

Steg in i politiken – när familjelivet gav utrymme

Det är tolv år sedan som Jennie Klaesson tog steget in i politiken. Barnen hade blivit större och hon fick mer utrymme för sitt samhällsengagemang. I dag är hon ledamot i fullmäktige i Krokoms kommun, där Moderaterna styr tillsammans med Socialdemokraterna och Kristdemokraterna. 

Hennes tyngsta politiska uppdrag finns dock på regional nivå. Som oppositionspolitiker i Region Jämtland/Härjedalen lägger hon stort fokus på sjukvårdsfrågor. Patientsäkerhet och ordning i ekonomin är hennes främsta hjärtefrågor.

– Jag vurmar för de svaga i samhället och deras rätt att få vård i tid. I dag går sjukvården en halv miljard back per år och vi måste få kontroll på kostnaderna.

Förstående arbetsgivare avgörande

Hennes politiska engagemang sker vid sidan av ett krävande arbete. Till vardags är Jennie Klaesson produktchef på den amerikanska e-fakturaleverantören GEP. 

Att kombinera ett heltidsjobb med rollen som fritidspolitiker är en utmaning, men en förstående arbetsgivare har varit avgörande.

– Jag har en bra dialog med mina chefer. De tycker att det är viktigt med mitt samhällsengagemang och det är aldrig några problem att få vara ledig trots att mina politiska uppdrag blivit fler och fler. 

– Jag är bra på att planera och har en flexibilitet i mitt arbete som gör att det funkar. Under alla mina år i företaget har jag byggt upp ett förtroendekapital som jag tror har underlättat deras inställning.

Jennie Klaesson

Ålder: 47
Bor: Krokom
Yrke: Produktchef GEP Sweden (tidigare Opus Capita)
Uppdrag: Regionfullmäktige Jämtland/Härjedalen, ledamot hälso- och sjukvårdsnämnden, kommunfullmäktige Krokoms kommun, andre vice ordförande i förbundsstyrelsen Moderaterna Jämtland Härjedalen.

Hon har heller aldrig mött några negativa reaktioner vare sig från ledning eller kollegor.

– Jag försöker hålla en väldigt låg profil på jobbet kring mitt politiska engagemang. Jag är inte där i politikens tjänst, arbete är arbete. 

Tio timmar politik i veckan – utan ersättning för allt

Trots flexibiliteten uppstår det ibland krockar och att tiden inte räcker till. Då kan hon ta in en ersättare eller arbeta i kapp på lediga stunder.

– Jag ägnar i genomsnitt tio timmar i veckan åt politiken. Förutom alla möten måste man läsa på, förbereda yrkanden och prata med verksamheter i vården. Jag får ersättning för förlorad arbetsinkomst för politiska möten men tiden för inläsning och förberedelser får man ingen kompensation för.

Ibland undrar man vad man håller på med

Yrkeslivet har samtidigt gett henne verktyg som hon har nytta av i politikens värld.

Efter 20 år i företaget, varav många i chefsroller, har hon byggt upp värdefulla erfarenheter.

– Mina organisatoriska egenskaper som chef ger mig en fördel när det gäller att sätta budget, strategier och mål kring hur vi ska utveckla vår politik. Det råder en annan gruppdynamik inom politiken och mitt ledarskap hjälper till att få med sig folk på tåget.

Jennie Klaesson lägger omkring tio timmar i veckan på politiken. Hon får ersättning för förlorad arbetsinkomst för möten men inte för tiden för inläsning och förberedelser.

Samtidigt har valrörelsen gått in i ett mer intensivt skede, både nationellt och lokalt. Jennie Klaesson känner sig inspirerad att dra i gång, trots att ett omfattande arbete med valmanifest och prioriterade frågor väntar. Semestern i sommar blir kort – ledigheten sparas till tiden närmare valdagen.

– Att många fritidspolitiker offrar sin semesterledighet för kampanjarbete är kanske något gemene man inte tänker på. Jag kan samtidigt känna en oro över om jag kommer att orka.

Känner du att det är värt all tid du lägger ner?

– Nja, ibland undrar man vad man håller på med. Men så kommer ett möte i fullmäktige där man känner att man faktiskt gör skillnad, då är det plötsligt värt varenda minut.

Jennie Klaesson hoppas också att fler vågar ta steget och blir fritidspolitiker.

– Hela vårt system är uppbyggt på att det finns kompetenta representanter som kan utföra ett bra arbete, annars blir hela samhället lidande. Vi behöver fler politiker som kan ta ansvar för de svåra frågor som vårt samhälle står inför och som vågar stå för sina beslut.

Tjänstledighet för politiska uppdrag

  • Du har rätt att vara tjänstledighet från ditt arbete i den mån det behövs för att du ska kunna fullgöra ditt politiska uppdrag.
  •  Arbetsgivaren betalar inte ut någon lön under din frånvaro. Ersättning för förlorad arbetsinkomst söker du direkt från den kommun eller region där uppdraget utförs.
  • Rätten regleras i olika lagar beroende på vilken typ av ledighet det rör sig om, exempelvis kommunallagen, lagen om rätt till ledighet för politiska uppdrag samt regeringsformen.

Källa: Unionen