Hoppa till huvudinnehåll
Politik

KD: Hårdare krav och kommunal Arbetsförmedling

Det är rimligt att trappa ner a-kassan efter 100 ersättningsdagar, enligt Kristdemokraterna. Den som är arbetslös måste vara beredd att både byta bransch och bostadsort. Och Arbetsförmedlingen ska skötas av kommunerna.
David Österberg Publicerad
Grafisk valbild med Kristdemokraternas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Erik Slottner”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Kristdemokraterna vill göra a-kassan obligatorisk, ge kommunerna ansvar för Arbetsförmedlingen och behålla nedtrappningen efter 100 ersättningsdagar. Foto: Erik Slottner/Camilla Svensk.

Det här vill Kristdemokraterna

  • Behålla nedtrappningen av a-kassan efter 100 ersättningsdagar.
  • Införa ett statligt alternativ i a-kassan.
  • Göra a-kassan obligatorisk.
  • Ha högre ersättning i lågkonjunktur och lägre i högkonjunktur.
  • Ge kommunerna ansvar för Arbetsförmedlingen, även om vissa delar kan drivas privat.
  • Behålla karensavdraget.
  • Höja taket för lönebidrag.
  • Införa en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Göra föräldraförsäkringen helt fri.

Förra året skärptes kraven på arbetslösa. Ersättningen trappas av snabbare och den som är utan jobb tvingas efter en tid att byta bransch eller flytta för att skaffa sig arbete.

Skärpningarna är fullt rimliga, enligt Kristdemokraternas Erik Slottner, civilminister i nuvarande regering.

– Det är klassisk borgerlig politik att ställa den typen av krav. Självförsörjning är normen och det som bör vara målet för varje människa. Vi ska hålla nere bidragsnivåerna så mycket som möjligt och hålla utanförskapet borta så mycket som möjligt, säger han.

Man underskattar ekonomiska drivkrafter

Enligt en rapport från Finanspolitiska rådet beror arbetslösheten till stor del på bristande matchning mellan vad företagen behöver och vad de arbetslösa kan. Även det problemet kan lösas genom hårdare krav på arbetslösa, enligt Erik Slottner.

– Jag tror att man underskattar vikten av ekonomiska drivkrafter. Med tillräckliga ekonomiska incitament för att gå från bidrag eller ersättning till ett jobb skapar vi drivkrafter för att byta yrkesbana för då blir det attraktivt att göra det.

Det tar i snitt sju månader för en tjänsteman att få ett nytt jobb. Är det inte hårt att trappa ner a-kassan redan efter 100 ersättningsdagar?

– Nej, det handlar ju om en nedtrappning, ersättningen försvinner inte helt. Har du varit tjänsteman på heltid och blir arbetslös har du förmodligen någon form av sparat kapital som du kan komplettera med.

Vill ha högre tak under lågkonjunktur

Kristdemokraterna vill inte se en höjning eller indexering av taket i a-kassan. I stället föreslår partiet att taket höjs och sänks beroende på konjunkturen.

– Man ska vara försiktig med indexeringar eftersom de tar reformutrymme. Ju fler utgifter som är indexerade desto mindre utrymme blir det för partierna att skapa politiskt innehåll. Men när det är lågkonjunktur är det svårare att hitta jobb och då finns en rimlighet i att ha ett högre tak.

Vill att kommunerna tar över mer av Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen fungerar inte tillräckligt bra i dag, tycker KD. Förslaget är därför att göra den kommunal med någon form av finansiering via staten.

– Kommunerna har mycket större möjligheter att anpassa utbudet och insatserna efter de behov som finns. Den som är arbetslös har dessutom ofta kontakt med andra kommunala verksamheter.

Vill ta bort pappamånaderna

Kristdemokraterna vill inte, i likhet med majoriteten av riksdagspartierna, sänka den lagstadgade veckoarbetstiden.

– Det skulle bli dyrt och ge stora negativa konsekvenser. Det är upp till var och en att bestämma hur mycket de vill jobba. Men man ska inte leva i villfarelsen att man kan jobba mindre och samtidigt få mer i lön varje år.

Partiet vill inte heller slopa karensavdraget. Det skulle vara dyrt för både företag och offentliga verksamheter och leda till ökade sjukskrivningar, enligt Erik Slottner. 

Han håller inte med om att avdraget slår orättvist mot grupper som inte kan arbeta hemifrån vid sjukdom.

– Olika yrken har olika förutsättningar. Det blir ingen total rättvisa. Men det är inte rimligt att slopa karensavdraget bara för att vissa kan arbeta hemifrån när de är krassliga.

Säger nej till kortare arbetstid i lag

KD vill ta bort pappamånaderna från föräldraförsäkringen och låta föräldrar själva bestämma hur de fördelar ledigheten.

Riskerar det att försämra jämställdheten?

– Jag tror att den generation som nu blir småbarnsföräldrar har förmågan att fatta de här besluten själva. Människor vet att lön och pension påverkas av att vara borta mycket från arbetsmarknaden, men några väljer det ändå eftersom det passar deras situation bäst.

 

12 snabba med Kristdemokraterna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag? 

Behålla. Om man skulle ta bort karensavdraget finns det stort risk att ett stort antal anställda börjar sjukanmäla sig på måndagar.

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej. 

3. Vem ska sköta a-kassan? 

Vi vill ha ett statligt alternativ. 

4. Ska den vara obligatorisk? 

Ja. 

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen? 

Vi vill att ersättningen ska vara högre i lågkonjunktur och lägre i högkonjunktur. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan? 

Behålla. 

8. Ska taket för lönebidrag höjas? 

Ja. 

9. Ska stupstocken, en bortre gräns, i sjukförsäkringen tillbaka? 

För en långsiktig hantering av sjukfrånvaro är en bortre tidsgräns en central komponent. Genom den skickas en tydlig signal om att en sjukskrivning inte kan pågå för evigt. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen? 

Nej, kommunerna bör överta ansvaret, dock kan vissa delar bedrivas i privat regi. 

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Nej.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut? 

Vi vill se en helt fri föräldraförsäkring.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

L om hårdare krav: ”Vi har bra data på att vi gör rätt”

Liberalerna försvarar snabbare nedtrappning i a-kassan och hårdare krav på arbetslösa. Samtidigt vill partiet öppna mer för arbetskraftsinvandring nästa mandatperiod.
Sandra Lund Publicerad 24 augusti 2026, kl 11:55
Grafisk valbild med Liberalernas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Johan Britz”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Liberalerna vill behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan, ställa hårdare krav på arbetslösa och öppna mer för arbetskraftsinvandring. Foto: Johan Britz/Camilla Svensk.

Det här vill Liberalerna

  • Behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan.
  • Inte höja eller indexera taket i a-kassan.
  • Göra a-kassan statlig, allmän och obligatorisk.
  • Behålla karensavdraget.
  • Införa en bortre gräns i sjukförsäkringen.
  • Justera nivåerna i lönebidraget.
  • Fortsätta upphandla vissa tjänster inom Arbetsförmedlingen, men inte återgå till samma privatiseringsmodell.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Öppna mer för arbetskraftsinvandring.
  • Införa jämställdhetsbonus och en fjärde pappamånad.

Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.

Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.

– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.

”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”

En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. 

Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan. 

Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?

– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. 

Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?

– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.

”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”

Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger. 

Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag. 

Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.

Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.

Höjning av taket i lönebidraget

Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.

Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.

Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?

Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.

Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare

En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb. 

I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss. 

Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.

12 snabba med Liberalerna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag?

Behålla. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Staten, och den ska vara allmän. 

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. När man höjer taket riskerar det att förlänga arbetslösheten. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Nej. Ett höjt tak med en avtrappning leder det till att fler kommer i arbete snabbare. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan?

Behålla. A-kassan ska vara en trygghet mellan jobb men inte en långvarig försörjning.

8. Ska taket för lönebidrag höjas?

Vi ser behov av att justera nivåerna på lönebidragen så att de bättre motsvarar dagens lönekostnader.

9. Ska stupstocken – en bortre gräns – i sjukförsäkringen tillbaka?

Ja. Sverige ska inte återgå till 90-talets passivisering som hade negativa effekter på samhället. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen?

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen har lett till dyrare tjänster utan att fler kommer i arbete eller utbildning.  Den ska dock självklart fortsätta upphandla tjänster för att fler ska komma i arbete, som arbetsmarknadsutbildningar.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Vi värnar partsmodellen, där det är fack och arbetsgivare som kommer överens om arbetstiden.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut?

För att fler familjer ska dela föräldraförsäkringen mer lika och vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor. Vi vill också införa en fjärde pappamånad.