Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

”Ersättningar har urholkats längre tid”

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

”Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb”

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

IMY granskar Arbetsförmedlingens AI-profilering

Arbetsförmedlingen använder AI för att bedöma hur arbetslösa ska få hjälp. Nu ska Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) granska om det bryter mot lagen – och om de arbetslösa själva har fått veta om det.
Noa Kristiansson Publicerad 5 november 2026, kl 14:56
Två skärmar visar antalet lediga jobb i Skåne, hos Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen använder ett AI-system för att bedöma vilka som ska få hjälp i Rusta och matcha. Nu ska det granskas av Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), eftersom användningen kan bryta mot GDPR. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetsförmedlingen använder AI för att bedöma om en arbetslös ska anvisas till programmet Rusta och matcha. AI-systemet kallas internt ”det statistiska bedömningsstödet” och profilerar arbetslösa efter bland annat födelseland, funktionsnedsättning, kön, ålder och utbildning. 

Enligt uppgifter till Aftonbladet får arbetslösa inte veta att systemet har använts för att profilera dem. Tidningen skriver också att jurister har sagt upp sig i protest, att systemet har dålig träffsäkerhet och att handläggare inte vet hur det fungerar.

Nu ska Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) granska om användningen av AI-verktyget bryter mot dataskyddsförordningen (GDPR).

– Vi kommer att granska hur AI-systemet fungerar och hur Arbetsförmedlingen informerar arbetssökande om hur deras personuppgifter behandlas i det, säger Linn Sandmark, enhetschef på IMY, i ett pressmeddelande.

Därför granskar IMY Arbetsförmedlingens AI-system

IMY ska granska AI-systemet utifrån fem olika frågor: om det är lagligt, om det är nödvändigt, hur det fungerar, om det innebär automatiserat beslutsfattande och om inskrivna på Arbetsförmedlingen har fått veta hur deras personuppgifter används.

Granskningen inleds den 24 november. Då kommer sex personer från IMY hålla ett heldagsmöte med personal från Arbetsförmedlingen och gå igenom hur verktyget fungerar.

Tillsynen görs efter att IMY har fått tips från både allmänheten och medier. Myndigheten har tidigare begärt in handlingar om AI-systemet från Arbetsförmedlingen.