Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Det small till på jobbet: Ted och Magda om att vara gifta kollegor

Tusentals människor träffar sin partner på jobbet. Ted och Magda Bucher är två som knöt hymens band efter en personalfest på Bofors testcenter i Karlskoga.
Johanna Rovira Publicerad
Ted och Magda Bucher, kollegor och gifta, på Bofors testcenter där de träffades.
Ted och Magda Bucher träffades på en personalfest på Bofors testcenter i Karlskoga. I dag är de gifta – och jobbar kvar på samma arbetsplats. Foto: Per Knutsson

Det sa väl inte direkt klick när Ted och Magda Bucher träffades för 13 år sedan. Snarare pang, pang, pang, pang….pang  – liksom den artillerield som då och då knallar i bakgrunden på Bofors testcenter, BTC, i Karlskoga. 

De två hade jobbat på samma arbetsplats men i olika byggnader i flera år. Förmodligen hade de sprungit på varandra. Möjligtvis hade de träffats på någon utbildning, helt säkert deltagit på en och annan provskjutning eller testsprängning. Men de kände inte varandra. 

– Vi är båda uppvuxna i Karlskoga, men i olika delar av stan och dessutom skiljer det 7 år mellan oss, säger Magda Bucher, inköpschef på BTC.

– Jag visste ju vem Magda var, hon hade varit i tidningen eftersom hon tävlade i gång, säger Ted Bucher, tillförordnad marknadschef. 

När kärleken slog ner på personalfesten

Men så firade Bofors testcenter något 100 årsjubileum. Det var familjefest för anställda och deras familjer på dagen och personalfest på kvällen. Det var tjo, det var tjim, det var mat och dans, ett riktigt dunderparty. Ted och Magda hamnade bredvid varandra under middagen som hölls i testhallen på området. 

Det är lite svårt att ta in att Amors missiler skulle ha träffat där i testhallen – en föga romantisk industrilokal med slitet betonggolv, lagerhyllor i stål och obarmhärtig lysrörsbelysning minst 20 meter upp i taket. 

– Men det såg helt annorlunda ut då. Jag tror det var något tyg på väggarna och helt annan belysning. Där vid kortväggen stod dansbandet, säger Ted Bucher.  

Det dansades mycket den kvällen. Tycke uppstod. 

– Det var starten, säger Ted Bucher. 

– Det jag föll för hos Magda var, förutom utseendet så klart, hennes framåtanda. Hon är inte rädd för att ta i och hon är stark i nyporna. Händig med hammaren. 

– Jag tror vi kom fram till att vi har liknande intressen, som idrott. Ted är väldigt lugn, om det inte handlar om golf. Jag är mer drivande och vill att det ska hända saker. Han är suverän på att laga mat – inte bara för att visa upp sig, han är genuint intresserad och vi tycker om att laga mat ihop. 

– Vi har väldigt roligt tillsammans. Sen behöver man inte alltid vara ense, säger Magda Bucher.

Träffades i mogen ålder

Bröllopsfoto
Bröllopspar i sommarmiljö Foto: Privat

Både Ted och Magda hade långa förhållanden bakom sig. Båda hade vuxna och utflugna, eller nästan utflugna, barn och varsitt hus. 

– Till slut blev det lite töligt att sitta med två hus, men då hade vi sådan tur att Ted kunde hyra ut sitt till min äldste son och hans tjej. 

De flyttade ihop och någon tid senare, augusti 2015, ringde bröllopsklockorna i Karlskoga kyrka. Två av Teds kollegor var bjudna, inga av Magdas – de har båda stor släkt och Magda hade på tok för många kollegor för att det skulle vara möjligt att bjuda allihop. De ville ha ett litet bröllop var tvungna att sätta ett tak. Så de lät inte nyheten om giftermålet brisera förrän efter bröllopet. 

Ted och Magda Bucher arbetar tillsammans på Bofors testcenter står omfamnade framför ett militärt testfordon
Ted och Magda Bucher träffades som kollegor på Bofors testcenter. I dag är de gifta och ett exempel på hur kärlek på jobbet kan fungera. Foto: Per Knutsson.

Ted och Magda Bucher är det enda paret på Bofors testcenter. Åtminstone det enda som kommit ut offentligt. Kanske beror det på att utbudet är begränsat, i dag är knappt tio procent av de anställda är kvinnor. En ganska hög siffra jämfört med hur det var tidigare. När Magda Bucher började var hon den fjärde kvinnan som anställts. Någonsin. 

Deras förhållande blev aldrig något sprängstoff för kollegorna. 

– Vi har inte stött på patrull än, säger Magda. 

– På det hela taget är det inga problem. Det är ingen som tänker på att vi är gifta, säger Ted. 

Att vara ett par på samma arbetsplats – så får de det att fungera

Under en period jobbade de förvisso på samma avdelning och Ted var indirekt Magdas överordnade, men Magda hade en chef mellan sig och sin make.  Det var den chefen som hon rapporterade till och hade lönesamtal med.  

– Jag har aldrig haft några fördelar av att Ted jobbar här, säger hon. 

– Nä, det skulle aldrig funka med fördelar, då skulle en vara rökt. Större är inte den här arbetsplatsen, bekräftar Ted. 

Men det är klart, vissa fördelar blir det ju ofrånkomligen av att vara gift med en kollega. Om man exempelvis har samma mat i matlådan, då behöver man bara ha en uppsättning sås eller en burk sylt med sig till jobbet. Då slipper man också slåss om plats i den överbefolkade matsalen och kan i stället äta lunch i lugn och ro tillsammans i den stillsamma matsalen i inköparnas ände av Bofors testcenter. 

Kärlek på jobbet kräver tydliga gränser

Visst kan man vara varandra behjälplig och utbyta erfarenheter. Men det kan man göra med vilken kollega som helst, menar paret Bucher. De kan prata jobb till en viss gräns. 

– Jag sitter ju med i ledningsgruppen och får information som inte får lämna rummet. Jag vet många saker som inte Magda känner till, säger Ted Bucher.

– Och jag vet saker som inte du känner till. Men vi pratar aldrig om jobbet hemma. Vi har annat att prata om, säger Magda Bucher. 

MAGDA OCH TED BUCHER

TRÄFFADES: 2012.

ARBETSPLATS: Bofors testcenter, BTC, i Karlskoga. Båda jobbar kvar. De är företagets enda offentliga par.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.