Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Ensam är inte stark

Ett starkt fackförbund kräver många medlemmar. Men alla ser inte fördelarna med att vara organiserade. Den kunskapen kan vi hjälpa till att sprida, skriver Dimce Storm.
Publicerad
Pappersfigurer som håller varandra i handen
En arbetsgivare kan vara vänlig och välmenande – men när det kommer till kritan handlar deras ansvar om företagets bästa. Det är då facket kommer in skriver Dimce Storm. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Du som redan är medlem i facket vet hur viktigt det är att ha en stark röst på arbetsplatsen. Du har sett hur kollektiv styrka ger bättre villkor, rättvisare löner och en tryggare arbetsmiljö. Men det finns fortfarande många som står utanför, som kanske inte riktigt förstår vad de går miste om. Hur kan vi få fler att inse vikten av fackligt medlemskap? 

Många arbetsgivare pratar om en stark gemenskap på arbetsplatsen, om att vi är som en familj. Det kan kännas tryggt, men det är just därför det är så viktigt att prata om fackets verkliga betydelse. En arbetsgivare kan vara vänlig och välmenande – men när det kommer till kritan handlar deras ansvar om företagets bästa, inte nödvändigtvis om de anställdas trygghet. Det är därför vi behöver ett fackförbund som ser till att ingen lämnas ensam när en konflikt uppstår eller när arbetsvillkor behöver förbättras.

När vi är många kan vi ställa krav

Det finns många som tvekar att gå med i facket – vissa tror att de klarar sig själva, andra kanske inte tycker att de har råd, och en del vet helt enkelt inte vad ett medlemskap faktiskt innebär. Som medlem har du en viktig roll i att förmedla vad facket gör och varför det är så viktigt att vi är många.

  • Berätta om dina egna erfarenheter – Har du själv fått hjälp av facket någon gång? Kanske vid en löneförhandling, ett arbetsmiljöproblem eller en konflikt? Personliga berättelser är ofta det mest övertygande.
  • Lyft fram vad facket faktiskt gör – Många vet inte att facket förhandlar fram kollektivavtal, ger juridiskt stöd och hjälper till vid konflikter. Det är lätt att ta för givet det som redan är självklart tack vare fackets arbete.
  • Visa på vad som kan gå förlorat – Om ingen står upp för rättvisa villkor, vad händer då? Vad sker med löner, arbetsvillkor och trygghet om vi låter arbetsgivaren ensidigt bestämma spelreglerna?

Ett starkt fack bygger på engagemang och solidaritet. När vi är många kan vi ställa krav och förbättra våra arbetsvillkor. Men för att kunna göra det behöver vi vara fler. Så nästa gång du hör någon säga att de inte behöver vara med i facket – fråga dem: Vem försvarar dina rättigheter om du hamnar i en svår situation?Vi vet att svaret är facket. Låt oss hjälpa fler att förstå det.

Genom att sprida budskapet, prata med kollegor och dela med dig av din erfarenhet kan du göra stor skillnad. Att vara medlem i facket handlar inte bara om din egen trygghet – det handlar om att skapa en rättvis och hållbar arbetsmarknad för alla. Och ju fler vi är, desto starkare blir vi.

/Dimce Storm, stolt och engagerad förtroendevald klubbordförande inom Unionen.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Jag har rätt att få finnas

Jag kan inte arbeta heltid, men det betyder inte att jag är mindre värd. Människor som är sjuka eller har en funktionsnedsättning beskrivs som ett problem. Därför vill jag påminna om en sak: Vi har alla rätt att få finnas, skriver Carolina Alexandrou.
Carolina Alexandrou Publicerad 15 september 2026, kl 05:59
Söka jobb på Arbetsförmedlingen
Om du har en funktionsnedsättning som gör att du aldrig kommer kunna arbeta, eller endast kan arbeta efter förmåga, ses du som en belastning, skriver Caroline Alexandrou. Stina Stjernkvist/TT
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vad är det som pågår i Sverige egentligen?  

I dag ser vi en sönderslamsad välfärd. Att bo i Sverige i dag handlar inte om att leva, det handlar om att överleva, om man inte råkar vara bemedlad. För Sverige tar inte hand om de som befinner sig på botten. Tvärtom. Råkar du bli sjuk, vara funktionsnedsatt eller annat som gör att du inte kan “bidra”, blir du ignorerad. Du slängs till vargarna. 

Om du har en funktionsnedsättning som gör att du aldrig kommer kunna arbeta, eller endast kan arbeta efter förmåga, ses du som en belastning. Jag lever på sjukersättning på 50 procent eftersom jag inte kan arbeta heltid. Resterande halvan är CSN-bidrag då jag studerar. Innan var jag arbetslös, men fann det svårt att hitta ett anpassat arbete på halvtid, och min sius från Arbetsförmedlingen (särskilt introduktions och uppföljningsstöd) var knappast till någon hjälp. 

Snälla, hade jag blivit rik på den ersättning jag får hade jag kunnat stå på Stureplan varje kväll och vaska champagne

I ett samhälle där alla förväntas fungera på 100 procent är det svårt för mig att hitta ett arbete utifrån mina egna förutsättningar. Så jag valde att studera i hopp om att en examen ska leda till anställning. Men pengarna från CSN räcker inte långt. 

Och ersättningarna från Försäkringskassan är väldigt låga, och det är knappt att det går runt. Medan politikerna tjatar om arbetslinjen och att alla minsann ska bidra och göra “rätt för sig”, så struntar man i dem som av olika anledningar inte kan arbeta, eller de som vill arbeta men inte får chansen.

Istället pratas det om bidragsfusk och att alla som lever på bidrag och olika ersättningar skulle vara kriminella och staplar bidrag på bidrag. Snälla, hade jag blivit rik på den ersättning jag får hade jag kunnat stå på Stureplan varje kväll och vaska champagne, men det gör jag inte, för det har jag inte råd med. 

I media pratar politikerna om att vi arbetslösa antingen är kriminella eller så nämns vi inte alls. Som om vi inte existerade

Den lilla ersättningen jag har räcker knappt till att betala alla räkningar. Det handlar om överlevnad. Är du sjuk, funktionsnedsatt eller av någon anledning inte kan arbeta, eller inte får chansen, blir du misstänkliggjord och förlorar din plats i samhället. 

Fortsätter det i denna takt så lär vi snart se vanliga arbetare och barnfamiljer bli bostadslösa och stå vid ruinens brant. Vad kan rädda oss? kanske återinförandet av fattigstugan.

Hjälp folk i stället för att stampa på dem. 

Därför skriver jag denna text. För att berätta att jag har rätt att få finnas lika mycket som någon annan. Vi har rätt att få finnas, oavsett funktionsförmåga.

/Carolina Alexandrou