Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Anders räddar liv – som extraknäck

Affärsmöten kan avbrytas bryskt när larmet går i Gagneftrakten. Ingenjören Anders Liss bisyssla som deltidsbrandman inom räddningstjänsten påverkar både jobb och familjeliv, men är värd all uppoffring, anser han.
Johanna Rovira Publicerad
Deltidsbrandman i omklädningsrum
Ingenjören Anders Liss jobbar ofta från brandstationen i Gagnef - på så vis tjänar han värdefulla minuter om larmet skulle gå och han måste avbryta ett möte. Foto: Klas Sjöberg

Fem minuter. Så lång tid har deltidsbrandmannen Anders Liss på sig att vara ombytt och redo på brandstationen i Gagnef efter att larmdosan i hans ficka tjutit. Det innebär att han måste lämna eventuella jobbmöten inom några sekunder. 

Men Anders Liss, som i det civila är konsult och projektledare inom infrastruktur, beredskap, har oftast förvarnat alla inblandade. Leder han mötet har han utsett en ersättare som snabbt kan ta över. Dessutom har brandstationen i Gagnef, som bemannas uteslutande av deltidsbrandmän, iordningställt arbetsplatser, så under beredskapsveckorna jobbar Anders Liss ibland därifrån. 

–Då blir det lugnare när larmet går, då har man någon minut på sig för att avsluta möten i väntan på att kollegorna dyker upp, säger Anders Liss. 

– De flesta jag jobbar med vet ju att jag är deltidsbrandman, så det har egentligen aldrig varit några problem. 

En förutsättning för att vara deltidsbrandman är ju att man har möjlighet att vara på plats snabbt. Före coronapandemin reste Anders Liss kopiöst mycket i tjänsten som konsult, men smittskyddsreglerna 2020 innebar mer distansarbete, så han passade på att hörsamma en uppmaning från brandchefen i Gagnef. 

– Jag har alltid haft en liten, liten dröm att jobba med blåsljusverksamhet, så jag ringde kårchefen och sedan gick allt mycket fort. 

Beredskap dygnet runt

Efter diverse testdagar och introduktionsutbildning, som inbegrep såväl fysiska tester som lämplighetstester, blev Anders Liss brandman på Gagnef brandstation. Tjugo deltidsbrandmän har i grupper om fem, beredskap dygnet runt för att rycka ut på alltifrån hjärtstopp och trafikolyckor till bränder och drunkningstillbud på svaga isar. 

För att kunna rädda liv som bisyssla krävs emellertid ett godkännande från huvudarbetsgivaren. Och man får vara beredd på att plånboken blir något tunnare. 

– Jag har förtroendearbetstid, så försvinner jag ut på ett larm kan jag jobba ikapp den förlorade tiden. Men för obligatoriska heldagsutbildningar eller utryckningar som kräver längre insatser, som till exempel skogsbränder, får jag ta semester eller obetald tjänstledighet. 

Då får han i stället lön från Räddningstjänsten, och den lönen är inte lika hög som löneavdraget. Men i Anders Liss fall är pengarna inte drivkraften. 

Relation till olycksoffer

Jobbet som deltidsbrandman kan stundom bli lite tungt, erkänner han. I synnerhet som de flesta i ett litet samhälle som Gagnef känner varandra och det händer att han träffar på olycksoffer han på ett eller annat sätt har en relation till.   

–Svåra olyckor kan ju påverka en, men vi har bra system för stöd efter någon allvarligare olycka. Det är helt okej att vara ledsen och det finns en värme i gruppen som gör att man orkar fortsätta. De flesta larm rinner faktiskt av mig fullständigt, vi kan ju inte påverka något som redan hänt. 

Familjelivet påverkas däremot. Anders Liss familjemedlemmar är i princip lika mycket brandmän som han själv, hävdar han.

– Barnen har beredskap om larmet går och om jag lämnar dem i sticket på affären, till exempel. 

Viktig del av civilförsvaret

Trots att bisysslan kan vara jobbig emellanåt och påverkar såväl familj som ekonomi, anser Anders Liss att fördelarna vida överstiger nackdelarna. Han hoppas att fler ska få upp ögonen för möjligheten att vara deltidsbrandman. Räddningstjänsten har svårt att rekrytera folk, men är en viktig del av civilförsvaret och dessutom helt nödvändig för att samhället ska fungera, anser Anders Liss.

– Jag gör det här för att det är kul. Det ger energi och man får en väldigt speciell gemenskap med sina kollegor, som man inte kan få på sitt vanliga jobb.  

– Jag har stor nytta av att tänka annorlunda kring säkerhet. Jag inbillar mig att jag kan behålla lugnet i krissituationer och inte hetsar upp mig lika lätt som tidigare. Man får också andra prioriteringar om vad som är viktigt i livet, säger Anders Liss. 

Bisyssla

  • Det finns inget  som hindrar dig att jobba extra (om du inte jobbar statligt), men kolla att anställningsavtal och  kollektivavtal  inte innehåller  konkurrensklausuler eller annat som hindrar  extraknäck.
  • Prata med din arbetsgivare för att ha ryggen fri. För att jobba inom Räddningstjänsten krävs godkännande från arbetsgivaren. 
  • Får du inkomster från flera håll betalar du antagligen för lite skatt. Den så kallade brytpunkten för statlig skatt, alltså din inkomst innan grundavdraget tagits bort, är i år 643 100 kronor. Tjänar du mer än så tillkommer statlig inkomstskatt på 20 procent. 
  • Mister du ditt heltidsjobb kan det bli knepigt att få a-kassa om du haft en bisyssla. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

8 nya lagar och regler 2027 – för dig som jobbar

Höjd brytpunkt för statlig skatt, högre sjuk- och föräldrapenning och nya regler för den som jobbar på olika platser. Här är åtta förändringar som påverkar din ekonomi och ditt arbetsliv 2027.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2026, kl 06:00
Nya lagar och regler för arbetslivet 2027
Nya skatteregler, högre ersättning vid sjukdom och föräldraledighet och ändrade regler på jobbet. Här är de viktigaste förändringarna 2027 och vad de betyder för dig. Foto: Colourbox

8 förändringar 2027 i korthet

  1. Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs.
  2. Det förhöjda grundavdraget gäller först från året du fyller 68.
  3. Taken för sjukpenning och föräldrapenning höjs.
  4. Nya krav kan ställas på sjuka som får försörjningsstöd.
  5. Skattereglerna ändras för den som jobbar på flera platser.
  6. Rätten till tjänstledighet vid militärtjänstgöring förtydligas.
  7. Arbetstillstånd ska inte längre vara knutna till en viss arbetsgivare.
  8. Det är fortfarande oklart när reglerna om lönetransparens börjar gälla.

Dina Pengar 2027:

Prisbasbeloppet höjs från 59 200 kronor till 59 600 kronor 2027.

Det flyttar upp brytpunkten för statlig inkomstskatt med cirka 1 400 kronor till 56 483 kronor i månaden.

För den som ligger över brytpunkten innebär det omkring 323 kronor mer i månaden efter skatt.

För en löntagare med 40 000 kronor i månadslön blir effekten betydligt mindre: cirka 23 kronor mer i månaden.

Det finns inga beslutade skattesänkningar i form av jobbskatteavdrag under 2027. 

Gränsen för löneväxling höjs
Nästa år höjs gränsen för lönsam löneväxling till 58 200 kronor i månaden. 
Löneväxling innebär att en del av din bruttolön byts mot till exempel extra inbetalningar till tjänstepensionen. 

Tänk på att om du som i dag har mellan 56 000 och 58 200 kronor kvar i lön efter löneväxlingen hamnar under gränsen nästa år. 
 

Lägre skatt först från 68 års ålder
När man blir äldre sjunker skatten till följd av ett högre grundavdrag på inkomster.
Från 2027 får man det förhöjda grundavdraget först från det år man fyller 68, alltså ett år senare jämfört med nuvarande regler. Det gäller dig som är född 1960 och senare.

 

Din trygghet 2027:

Höjda tak för ersättning vid sjukdom och föräldraledighet

Eftersom prisbasbeloppet för 2027 har fastställts till 59 600 kronor höjs taken för ersättningar från Försäkringskassan, som bland annat sjukpenning och föräldrapenning, vid årsskiftet.

 


Arbetslösa
De senaste åren har Tidöregeringen skärpt reglerna för arbetslösa. Bland annat trappas ersättningen ner snabbare än tidigare. Under 2027 finns inga beslutade förändringar av ersättningsnivåerna i a-kassan.

Nya regler för sjuka med försörjningsstöd
Den som är sjuk och behöver försörjningsstöd kan mötas av nya krav, enligt beslut från regeringen. 

Från den 1 januari får kommunernas socialnämnder möjlighet att kräva deltagande i arbetslivsinriktad rehabilitering. Samtidigt blir vissa myndigheter skyldiga att hjälpa till att ta fram en individuell plan.

Sedan i somras finns också kravet att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd.  

 

Dina rättigheter 2027:

Tydligare rätt till ledighet vid militärtjänstgöring

Foto: Anders Wiklund/TT

Rätten till tjänstledighet från ditt vanliga jobb vid tjänstgöring i Försvarsmakten förtydligas. 

Förändringarna innebär bland annat att det blir tydligare i lagen att du har rätt att behålla din civila anställning och ta tjänstledigt när du kallas in för att tjänstgöra i Försvarsmakten. 
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

 


Lönetransparens – oklart när de nya reglerna införs

EU:s direktiv om lönetransparens antogs 2023 med syftet att stärka arbetstagares insyn i lönesättningen. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser och rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen.

De nya reglerna skulle gälla från juli 2026, men i våras ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. 

Därefter ändrade regeringen sig igen och krävde att EU skulle göra om direktivet, ett krav som EU sa nej till. 

Eftersom det inte har lämnats in någon proposition till riksdagen för att genomföra direktivet är det oklart när reglerna kommer att träda i kraft.

 

Nya skatteregler för dig som jobbar på olika platser

Nya skatteregler införs med syfte att anpassa dem till ett mer flexibelt arbetsliv med ökat distans- och hybridarbete. Regeländringarna träder i kraft vid årsskiftet och innebär bland annat: 

  • Ny regel för tjänsteställe: Tjänstestället ska i första hand bestämmas utifrån arbetsgivarens avsikt vid anställningens början när det gäller var arbetet ska utföras. 
     
  • Definition av tjänsteresa: För att skapa ökad tydlighet införs en formell definition av begreppet tjänsteresa direkt i inkomstskattelagen.
     
  • Förenklat traktamente: Reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor och resor i näringsverksamhet förenklas.
     
  • Nytt gemensamt avdrag för boende på annan ort: De nuvarande avdragen för tillfälligt arbete på annan ort och dubbel bosättning slås ihop till ett gemensamt avdrag. Avståndskravet höjs från 50 till 100 kilometer, logiavdraget tidsbegränsas till högst fem år och maximeras till två prisbasbelopp per år.

 

Nya regler för arbetstillstånd
Ett arbetstillstånd ska inte längre vara knutet till en viss arbetsgivare och ett visst slags arbete. 

Den som byter arbetsgivare ska alltså inte behöva söka ett nytt arbetstillstånd, men ska anmäla bytet till Migrationsverket. 
Lagförändringarna träder i kraft den 1 februari 2027.

Källor: Regeringen, Unionen, Skatteverket, Länsförsäkringar.