Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Lagstadgad semester har funnits som koncept sedan 1938. Trots att arbetslivet förändrats radikalt sedan dess väljer de allra flesta av oss fortfarande att ta ut våra lediga semesterdagar i juli och augusti. Det vill säga under den klassiska industrisemestern. Orsaken är förstås att många vill ha en längre sammanhängande ledighet. Men enligt en ny undersökning, som tankesmedjan Futurion gjort, skulle drygt hälften av svenskarna – 54 procent – föredra en helt annan fördelning av sina semesterdagar.
– Till syvende och sist handlar det om att människor önskar få mer makt och inflytande över arbetstiden och semestern, säger Ann-Therése Enarsson, vd på Futurion, i en kommentar.
De flesta av de drygt 1 000 personer som deltagit i undersökningen vill istället sprida ut sin ledighet, med till exempel tre veckor sommartid, en vecka över jul och resterande dagar utspridda över året. Andra skulle kunna tänka sig ha kvartalssemester eller öka sin veckoarbetstid för att kunna vara ledig under fler skollov.
Samtidigt uppger två av tre att behovet av semester inte alltid tillfredsställs. Två av de vanligaste anledningarna är att inte kunna släppa arbetet mentalt under ledigheten och att oförutsedda händelser krävt att man arbetat.
– Återhämtning är det som historiskt har motiverat semestern. Man kan fråga sig om en dryg månads ledigt väger upp för elva stressiga månader, eller om vi behöver modernisera synen på semestern som sådan, säger Ann-Therése Enarsson.
• Hög press på leverans och prestation är det främsta skälet att behöva semester för personer med de högsta lönerna.
• Tufft livspussel och mycket vardagsbestyr är det främsta skälet att behöva semester för de med hemmavarande barn. Något fler kvinnor än män uppger det skälet.
• Stressigt arbete är det främst angivna skälen att behöva semester för de yngre (18–34 år).
• Slitsamt och psykiskt påfrestande arbete är det främsta skälet att behöva semester för personer anställda i offentlig sektor.
Läs hela rapporten här.
Källa: Futurion
• Schemalägg semester ofta under arbetsåret.
• Planera in minst en långsemester om minst åtta dagar per år
• Välj semesteraktiviteter utifrån dina personliga preferenser.
• Undvik arbetsrelaterade aktiviteter under semestern.
• Planera din semester för att förhindra negativa händelser.
Källa: Professor Jessica de Blooms vid University of Groningen, Nederländerna.
Förberedelser: Innan du gått på semestern har du förhoppningsvis lagt passerkort, jobbmobil, diverse lösenord och eventuell att-göralista i en låda som du stuvat in bakom resväskorna under sängen. Försäkra dig om att du kommer ihåg var lådan finns, men rota inte fram den förrän i allra sista minuten.
Kortvecka: Att jobba är att dö en smula, men ett bra knep för att hejda det trauma som lätt kan uppstå av att alltför abrupt slängas in i jobbrutiner, är att inleda arbetshösten senare i veckan, gärna på en torsdag eller fredag. Med bara två dagar till helgen kommer jobbångesten inte att bli lika påtaglig och det känns lättare att härda ut.
Klädsel: Om du inte längtat vansinnigt efter strypsnara eller högklackat, kan du behålla semesterkänslan en smula om du fortsätter tillvaron i foppatofflor och shorts. Eftersom chefen och de flesta kollegorna fortfarande har semester finns det ingen anledning att göra sig till i onödan. Tids nog får du känna dig obekväm.
Undvik morgonstress: Rimligtvis borde en mässingsorkester välkomna dig i entrén på din första arbetsdag, eller åtminstone en liten blomsteruppsättning vänta på ditt skrivbord. Men i brist på bevis på arbetsgivarens uppskattning av din återkomst, kan du gott unna dig lite sovmorgon.
Förmiddagssysslor: Ägna förmiddagen åt att sätta på kaffe och jämföra semesterminnen med de kollegor som eventuellt är tillbaka. Möjligtvis kan du kasta ett öga på mejlskörden, men eftersom du lämnade ett utomordentligt tydligt besked att du inte tänker svara på några mejl som du fått under ledigheten, kan du med gott samvete radera samtliga.
Lunch: Varför vänta på lunchruschen? Ta dig en välförtjänt tidig men lång lunch på första bästa uteservering och teleportera dig i tanken till sydligare breddgrader där en siesta på maten är en naturlig och nödvändig del av lunchen. Att vila är också att jobba.
Eftermiddagssysslor: Efter siestan kan du plocka fram den där att-göra-listan som du uppmanades att skriva före semester. Välj några sysslor som är lätt avrivna och helst lustfyllda och som kan ge dig tillfredsställelse att bocka av från listan.
Reflektion: Innan du går hem för dagen, förslagsvis i god tid för att ta ett eftermiddagsdopp i någon närbelägen sjö, så klappa dig själv på axeln om du har insett att en mjuk övergång från ledigheten gör att man orkar med jobbet bättre under arbetsåret. Arbetsnarkomani leder bara till utsjasning och ofta förtidig död. Se till att alltid få in lite luft i systemet, exempelvis att boka in en eftermiddag i veckan eller två till egen tid.
