Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: AI kan ge oss bättre arbetsmiljö

AI kan lätta den administrativa bördan och frigöra tid. Det kommer att leda till friskare arbetsplatser, skriver Lina Ylander, Ellen Montén och Thibaud Hartwig.

Publicerad 14 maj 2024, kl 06:00
AI med ettor och nollor
AI-tekniken är en underutnyttjad tillgång för att skapa bättre arbetsmiljö, säger Lina Ylander, Ellen Montén och Thibaud Hartwig. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Hela Sverige tycks vara på väg in i väggen: stressrelaterad psykisk ohälsa och depression är nu den diagnos som kostar samhället mest i sjukpenning varje år, enligt Försäkringskassan. 

Den senaste tiden har vi hört om företag som inför den ena kreativa friskvårdslösningen efter den andra för att få bukt med de skenande ohälsotalen. Friskvård är viktigt, men meditation i lunchrummet eller höjt friskvårdsbidrag kommer inte att lösa grundproblemen: stress, orimlig arbetsbelastning, bristande ledarskap och chefer som fullkomligt drunknar i administration. 

Istället menar vi, borde fler rikta blicken åt ett annat håll, nämligen mot AI-tekniken. AI-baserad teknik har en enorm potential att lätta den administrativa bördan, frigöra tid, höja kvaliteten på ledarskapet och på så sätt hjälpa oss att skapa både friskare och effektivare arbetsplatser. 

Tekniken är här, redo att användas

Det handlar inte om att ersätta människor med digitala verktyg. Men tänk om vi kunde kombinera medarbetarnas kunskaper och erfarenheter med AI-baserad teknik för att få ut så mycket som möjligt av varje person, utan att de behövde betala med sin hälsa. 

Nu kommer fler och fler AI-baserade verktyg som effektiviserar arbetsuppgifter som tidsplanering, rapportering och dokumentation. De är ofta både kostnadseffektiva och lätta att använda. Tekniken är här, redo att användas. Problemet är att alldeles för få organisationer vet hur de ska dra nytta av verktygen för att förbättra företagshälsan. 

en undersökning från PwC  uppger exempelvis bara 18 procent av svenska företagsledare att de har implementerat generativ AI det senaste året, jämfört med det globala snittet på 32 procent. 

Det behöver inte vara komplicerat att komma igång

Vår erfarenhet är att många chefer tror att de måste göra om affärsplanen eller anlita särskilda “AI-chefer” för att kunna jobba systematiskt utifrån ett hälsoperspektiv. Vi har förståelse för att AI kan kännas stort, läskigt och svårt att greppa, men det behöver inte vara komplicerat att komma igång. 

Tekniken som utvecklas i dag byggs inte för techspecialister utan för administratörer. Snarare än att leta utanför organisationen handlar det om att blicka inåt och börja i frågan: vilka uppgifter tar tid och fokus från vårt kärnuppdrag? Var kan vi frigöra tid så att människor kan göra mer av det de är anställda för, och få en bättre balans i vardagen?

Här är tre steg för att komma igång med AI för att främja företagshälsan:

  1. Kartlägg behoven: vilka repetitiva uppgifter slukar tid för medarbetarna? Låt de som är experter på struktur och process som HR, ekonomi och andra supportfunktioner, hjälpa till att identifiera var AI-verktygen gör störst skillnad i medarbetarnas och chefernas tidspressade vardag.
  2. Undersök vilka tekniska lösningar som blir tillgängliga och gör en “önskelista”. 
  3. Sätt en ambition för hur medarbetarna ska få mindre att göra med hjälp av verktygen. 

Vi menar inte att AI är lösningen på allt. Det är det inte. Men om fler verksamheter vågade utforska AI som ett hälsoverktyg hade vi antagligen sett både friskare, gladare och mer lönsamma arbetsplatser.

/Lina Ylander vd me+ , Ellen Montén vd  KoalaClick, Thibaud Hartwig medgrundare av OrganAI.se

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Cybersäkerhet börjar i din mobil

Vi är vana att sköta både jobb och privatsaker via mobilen. Men attackytan för cyberattacker är stor om du inte har koll, skriver Pontus Nord.
Publicerad 3 september 2024, kl 06:00
till vänster Pontus Nord, till höger en man som håller en mobiltelefon
Att skydda sin mobil från nätfiske är lika viktigt som att skydda datorn, skriver Pontus Nord. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Att ignorera mobilsäkerhet är som att låsa dörren till kontoret, men glömma bort de vidöppna fönstren. Du tror att allt är säkert, men har glömt den mest lättillgängliga angreppsytan. Under sommar och semester ökar dessutom antalet fjärrinloggningar från privata enheter till företagets system och nätverk, något som sätter extra tryck på företagens IT-säkerhet. 

Utan ordentlig hantering ökar riskerna för intrång och attacker som kan få katastrofala följder. Så med sommar och semestrar –  har du haft koll på din mobil?

Vi har blivit vana vid att sköta nästan allt, både privat och arbete, via mobilen och har dessutom en helt ny syn på vad ett kontor är. Det kan vara på landet, på tåget eller i bilen där vi hanterar allt från bokföring till möten. Det är lätt att svepas med av alla positiva aspekter med mobilbaserat arbete på distans, men det finns risker. I och med att mobilen ofta används både privat och i jobbet är attackytorna väldigt stora, inte minst när det gäller.

Intrång och attacker kan få katastrofala följder

Enligt vår årliga säkerhetsrapport Security 360 var nätfiske, även kallat phishing, 50 procent mer framgångsrika på mobila enheter än på datorer. Medarbetarnas mobila enheter bör därför utan tvekan inkluderas i den övergripande IT-säkerhetsstrategin.

På europeisk nivå saknar så många som 49 procent en BYOD-lösning (Bring your own device) och inget tyder på att Sverige skiljer sig från övriga Europa. Nära hälften av företagen står alltså utan möjlighet till insyn eller kontroll över hur medarbetarnas mobila enheter kopplas upp mot företagets nätverk och system. Medarbetarnas mobiler går under radarn medan de stora säkerhetsfokuset fortfarande ligger på datorerna.

En BYOD-lösning innebär att man bland annat sätter upp kriterier för vilka enheter och användare som kan ansluta till företagsnätverket. Endast enheter och användare som uppfyller kraven får åtkomst till företagets data. 

Det kan också handla om att scanna och stoppa phishing-sms. Om en medarbetare till exempel blir utsatt för ett phishing-försök, rapporteras det till användare och administratörer i realtid. Det kan även handla om vilken information (som till exempel mikrofon eller platsangivelse) som ska tillåtas för olika appar. Administratörer får även information om kända sårbarheter i vissa appar och möjlighet att kunna blockera dessa.

Blir det för krångligt hittar användaren sätt att runda säkerhetsfunktionerna 

Frågan om personlig integritet är viktig att ta hänsyn till. Vissa kan tycka att det känns obehagligt att man som arbetsgivare övervakar och kontrollerar privata enheter. Här gäller det att vara noga med att förklara hur det fungerar konkret - hur datan kommer att hanteras, på vilket sätt applikationer och säkerhetsprotokoll kommer att installeras eller om det kommer att finnas funktioner som separerar arbetsrelaterade appar från de privata i enheterna.

I dagens arbetsmiljö är flexibilitet och mobilitet nyckeln till produktivitet. Det är alltså A och O att hitta en god balans mellan säkerhet, integritet och enkelhet. Blir det för krångligt att använda mobilen hittar användaren ofta sätt att runda säkerhetsfunktionerna med nya säkerhetsrisker som följd. Bara genom att skydda medarbetarnas mobila enheter centralt kan riskerna med cybersäkerhetsattacker minimeras

Pontus Nord, Sales Engineer på Jamf