Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

SIF-försäkring ger mer pengar vid arbetslöshet

Publicerad
SIF-försäkring ger mer pengar vid arbetslöshet

Tre av fyra SIF-medlemmar får ut mindre än 80 procent av lönen i a-kassa om de blir arbetslösa. Det vill förbundet ändra på. En ny arbetslöshetsförsäkring ska komplettera a-kassan för dem som tjänar upp till 40 000 kronor i månaden.

A-kassan ger i dag 80 procent av lönen upp till 15 950 kronor. Taket väntas höjas till 21450 kronor i två etapper fram till den 1 januari 2002.
I augusti i fjol beslutade SIF:s förbundsstyrelse att frågan om en kompletterande arbetslöshetsförsäkring skulle utredas. Utredningen är nu klar och i mars fattas beslut.
Förslaget går ut på att de medlemmar som tjänar mellan 21 450 och 30 500 automatiskt får den kompletterande försäkringen. Den blir en obligatorisk del av medlemskapet och ger en högre månadsavgift. I inkomstlägena 30 500 till 40 000 kan medlemmarna frivilligt teckna en försäkring som gör att man även då får ut 80 procent av sin lön.
- Den ger ytterligare konkret värde åt medlemskapet i SIF, säger Niklas Hjert som utrett försäkringen.
Saco har sedan tidigare en liknande försäkring men den är inte obligatorisk för vissa inkomstgrupper.
- I och med att man gör försäkringen som en del av medlemskapet får vi lägre premier. Annars riskerar man det som kallas moturval, att de som känner på sig att de ska bli arbetslösa är de som tecknar försäkringen och då blir ju premien högre.
Försäkringen ska komplettera a-kassan i 100 dagar. Kostnaden beräknas bli mellan 20 och 34 kronor per månad för dem som tjänar högst 30 500, och upp till 86 kronor för dem som tjänar mer. Sacos premier är betydligt högre, men där sker utbetalning upp till 240 dagar.
Tanken är att försäkringen ska starta i januari nästa år, med första utbetalning ett och ett halvt år senare, eftersom kvalificeringsperioden är satt till 18 månader.
Försäkringen kommer inte att kunna tecknas av medlemmar äldre än 60 år.

LINDA SVENSSON© siftidningen 2001

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.