Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Kontorets oskrivna regler - 5 viktiga tips

Det finns vissa oskrivna regler kring vad som är lämpligt och mindre lämpligt när man jobbar tillsammans på ett kontor. Men uppenbarligen känner inte alla till dem. Så här är de allra viktigaste.
Johanna Rovira Publicerad
Tecknad bild på en man med toaborste, odiskade kaffekoppar och en full diskmaskin.
Vett och etikett på kontoret - vad är det egentligen? Här är 5 viktiga tips för dig som jobbar tillsammans med andra på kontor. Illustration: Jens Magnusson.

1. Gör rent toan efter besök

Det står en borste med långt skaft bakom toaletten och det är meningen att den ska användas så fort du lämnat spår efter dig i toalettskålen. Nästa person ska självklart inte behöva mötas av din skit. Kolla alltid hur det ser ut i toan, i synnerhet om du har bajsat, borsta rent och spola.

Om sittringen lämnas uppe eller nere är inte lika viktigt som att den lämnas ren och fri från kroppsvätskor. Pinkar du snett får du helt enkelt torka upp.

2. Kommentera inte andras matlådor

Självklart kan du säga att något ser gott ut, men att pika en kollega som alltid bara har vitt ris i lådan eller fnysa åt arbetskamraten som tagit med sig pölsa är inte okej. Fisk kan vara en vattendelare – vissa blir vansinnigt provocerade över medarbetare som värmer fiskrätter i mikron – men så länge det inte rör sig om surströmming, får de luktsensitiva tiga still.

3. Diska din kaffekopp

De smutsiga kopparna kan tolkas som en intrikat protest från någon marginaliserad grupp anställda, men det finns bättre och tydligare sätt att kanalisera sitt missnöje (bilda fackklubb!).

Har kontoret diskmaskin finns det absolut inga ursäkter att inte använda den. Sedan finns det alltid diskmaskinsfascister som härsknar om inte koppen ställs in på ett visst sätt, men de får väl möblera om i maskinen bäst de vill.

Vem som ska sätta i gång maskinen samt plocka ur den kan också bli föremål för tjafs, men en bra grundregel är att alla hjälps åt, oavsett kön, ålder och befattning.

Härskartekniker är absolut tabu

4. Mötesetikett - ett kapitel för sig

Det finns ett helt gäng etikettsbrott som flertalet av oss gör oss skyldiga till när det gäller möten, fastän vi borde veta bättre – komma försent, smygkolla mobilen, slå dövörat till när det blir långrandigt, är några exempel.

Rena härskartekniker är dock absolut tabu. Att himla med ögonen, sucka högt eller muttra förlöjligande kommentarer när en kollega tar till orda är oacceptabelt. Likaså att avbryta och osynliggöra genom att abrupt byta ämne. Har du svårt för någon arbetskamrat får du öva dig i att förställa dig och helt enkelt hålla tyst.

5. Visa hänsyn

Vi är alla olika och går i gång på olika saker. Respektera att vissa anser det outhärdligt att behöva titta på bilder på barnbarn, medan andra finner det odrägligt när någon smäller upp en teveskärm i matsalen för att titta på fotboll under lunchen.

Att pilla bort död hud från liktornen kan ge vissa kväljningar medan andra får liknande reaktioner av starka kroppsodörer eller parfymmissbruk. Här är försiktighetsprincipen tillämplig: Råder det minsta tvekan om att det du utsätter kollegorna för gör dem obekväma – låt bli.

Att försynt be om samtycke innan man halar upp hundbilder eller börjar mala på om tjänstebilar är inte fel. Inte heller att vid lämpligt tillfälle ha ett avspänt snack om vad man helst vill slippa utstå på jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.