Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Kontorets oskrivna regler - 5 viktiga tips

Det finns vissa oskrivna regler kring vad som är lämpligt och mindre lämpligt när man jobbar tillsammans på ett kontor. Men uppenbarligen känner inte alla till dem. Så här är de allra viktigaste.
Johanna Rovira Publicerad
Tecknad bild på en man med toaborste, odiskade kaffekoppar och en full diskmaskin.
Vett och etikett på kontoret - vad är det egentligen? Här är 5 viktiga tips för dig som jobbar tillsammans med andra på kontor. Illustration: Jens Magnusson.

1. Gör rent toan efter besök

Det står en borste med långt skaft bakom toaletten och det är meningen att den ska användas så fort du lämnat spår efter dig i toalettskålen. Nästa person ska självklart inte behöva mötas av din skit. Kolla alltid hur det ser ut i toan, i synnerhet om du har bajsat, borsta rent och spola.

Om sittringen lämnas uppe eller nere är inte lika viktigt som att den lämnas ren och fri från kroppsvätskor. Pinkar du snett får du helt enkelt torka upp.

2. Kommentera inte andras matlådor

Självklart kan du säga att något ser gott ut, men att pika en kollega som alltid bara har vitt ris i lådan eller fnysa åt arbetskamraten som tagit med sig pölsa är inte okej. Fisk kan vara en vattendelare – vissa blir vansinnigt provocerade över medarbetare som värmer fiskrätter i mikron – men så länge det inte rör sig om surströmming, får de luktsensitiva tiga still.

3. Diska din kaffekopp

De smutsiga kopparna kan tolkas som en intrikat protest från någon marginaliserad grupp anställda, men det finns bättre och tydligare sätt att kanalisera sitt missnöje (bilda fackklubb!).

Har kontoret diskmaskin finns det absolut inga ursäkter att inte använda den. Sedan finns det alltid diskmaskinsfascister som härsknar om inte koppen ställs in på ett visst sätt, men de får väl möblera om i maskinen bäst de vill.

Vem som ska sätta i gång maskinen samt plocka ur den kan också bli föremål för tjafs, men en bra grundregel är att alla hjälps åt, oavsett kön, ålder och befattning.

Härskartekniker är absolut tabu

4. Mötesetikett - ett kapitel för sig

Det finns ett helt gäng etikettsbrott som flertalet av oss gör oss skyldiga till när det gäller möten, fastän vi borde veta bättre – komma försent, smygkolla mobilen, slå dövörat till när det blir långrandigt, är några exempel.

Rena härskartekniker är dock absolut tabu. Att himla med ögonen, sucka högt eller muttra förlöjligande kommentarer när en kollega tar till orda är oacceptabelt. Likaså att avbryta och osynliggöra genom att abrupt byta ämne. Har du svårt för någon arbetskamrat får du öva dig i att förställa dig och helt enkelt hålla tyst.

5. Visa hänsyn

Vi är alla olika och går i gång på olika saker. Respektera att vissa anser det outhärdligt att behöva titta på bilder på barnbarn, medan andra finner det odrägligt när någon smäller upp en teveskärm i matsalen för att titta på fotboll under lunchen.

Att pilla bort död hud från liktornen kan ge vissa kväljningar medan andra får liknande reaktioner av starka kroppsodörer eller parfymmissbruk. Här är försiktighetsprincipen tillämplig: Råder det minsta tvekan om att det du utsätter kollegorna för gör dem obekväma – låt bli.

Att försynt be om samtycke innan man halar upp hundbilder eller börjar mala på om tjänstebilar är inte fel. Inte heller att vid lämpligt tillfälle ha ett avspänt snack om vad man helst vill slippa utstå på jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Tre strategier att bemästra motgång

Mod att möta motgångar är nyckeln till framgång. Tricket är att omvärdera synen på bakslag. Och att du själv som chef vågar kliva fram med dina fel och brister.
Publicerad 20 augusti 2025, kl 06:01
Dagens ledare behöver lämna komfortzonen och kliva in i modet för att kunna navigera i vår föränderliga och osäkra arbetsvärld. Det menar ledarskapsexperten Loa Lava Brynjulfsdottir. Illustration: Kati Mets

Floppar, fiaskon, platt fall och motgångar. Även okärt barn har många namn. Vi vet alla hur hemskt det känns att stå med brallorna nere efter ett snöpligt nederlag. Och att känna en svidande skam över att ha missat målet, gjort fel och varit otillräcklig.

Men vänta ett tag! Är det inte ett ganska stelbent och till och med förlegat sätt att se på misslyckanden? I synnerhet i arbetslivet där det allt oftare talas om psykologisk trygghet, lärandeprocesser och innovation.

Jo, menar Loa Lava Brynjulfsdottir, aktuell med boken Mod att möta motgångar – som ledare, medarbetare och team.

Foto: Marie-Therese Karlberg

– Dagens ledare behöver lämna komfortzonen och kliva in i modet för att kunna navigera i samtidens föränderliga och osäkra arbetsvärld. Mod att möta motgångar är nyckeln till framgång, säger Loa Lava Brynjulfsdottir, som är föreläsare och utbildare i ledarskap.

Men för att det ska vara möjligt behöver vi i grunden omvärdera synen på motgångar. Att misslyckas behöver inte vara ett hinder eller ett tecken på egen oförmåga, enligt henne.

Inte heller är det fråga om att undvika misslyckanden. De kommer ju vare sig vi vill eller inte.

– I stället handlar det om att möta motgångar med ett nyfiket förhållningssätt och utforska om det kan finnas en möjlighet till lärande. För att kunna lyckas och nå våra mål och visioner är det en förutsättning att testa, våga ta risker och att också misslyckas ibland, förklarar hon.

"Vi är inte tränade på att skaka av oss misslyckanden och skam"

Samtidigt är det lättare sagt än gjort att förvandla motgång till möjlighet. Även om det förvisso kan vara lärorikt är det ändå ofta tufft att misslyckas, inte minst i arbetslivet.

– Vi är inte tränade på att ta risker och inte heller på att skaka av oss känslan av misslyckande och skam, konstaterar Loa Lava Brynjulfsdottir.

Enligt henne krävs det i huvudsak att vi övar på två strategier för att kunna möta motgångar på ett lärande sätt:

1. Att träna upp ett dynamiskt tankesätt där vi hela tiden utvecklas, lär oss och slipar på våra färdigheter. Enligt det här synsättet är misslyckanden en del av utvecklingen där vi lär och utmanar oss själva.

Motsatsen är ett så kallat statiskt tankesätt, där ett misslyckande ses som en gräns och ett slut. Där ett misslyckande är något personligt och våra potentialer uppfattas som givna och därmed inte utvecklingsbara.

2. Att bli skamtålig, det vill säga att bygga upp vår resiliens mot motgångsskam. Och även att kunna återhämta oss från bakslag. Skam är en djupt mänsklig känsla som rör kärnan i vår identitet och självkänsla. I grunden handlar det om rädsla för att inte vara värd gemenskap, tillhörighet och kärlek. En förlamande skam kommer som ett brev på posten när vi misslyckas. Rädslan för att uppleva skam gör ofta att vi undviker att kliva fram och riskera en motgång.

Loa Lava Brynjulfsdottir framhåller att en chef har en bärande roll för att skapa ett dynamiskt förhållningssätt till motgång och för att förhindra att motgångsskammen slår till.

– Som ledare kan du normalisera motgångar och rädsla för att misslyckas genom att själv våga kliva fram och vara modig, mänsklig och sårbar, säger hon.

Misslyckanden en naturlig del av en lärandeprocess

Sårbarheten är, enligt henne, det modiga ledarskapets innersta kärna. Det ska inte förknippas med svaghet – tvärtom är det ett tecken på mänsklighet.

– Att vara modig är att acceptera sin rädsla och sårbarhet men ändå våga agera. Det innebär att du som chef kan erkänna att du gjort ett misstag eller har klantat dig. Och att du delar med dig av dina erfarenheter, tankar och känslor och kan be om ursäkt, förklarar hon.

När den som har mest makt i hierarkin visar vägen genom att berätta om sina motgångar minskar också stigmat för misslyckanden bland medarbetarna. Det modiga, mänskliga ledarskapet vilar på idén att misslyckanden är en naturlig del av lärandeprocessen, som sedan ligger till grund för att kunna justera riktning och mål för hela teamet.

– Den dynamiska synen på motgångar skapar i sin tur en trygg miljö där alla medarbetare vågar ta risker, testa och utvecklas, säger Loa Lava Brynjulfsdottir. 

Text: Gertrud Dahlberg

3 STRATEGIER

  • Gör tvärtom. Utvidga din komfortzon genom att exponera dig för det som känns jobbigt. Är du en person som gärna skjuter på uppgifter? Gör dem direkt. Är du rädd för att få ett nej och bli avvisad? Fråga ändå. När du upprepade gånger vågar gå emot och utmana dina egna rädslor växer också modet.
     
  • Släpp på perfektionskravet. Det är helt okej att göra fel ibland. Tänk dig att du kör ett pilotprojekt, ett slags betaversion där du provar dig fram. Det behöver inte vara perfekt.
     
  • Ta ett steg i taget. Det måste sällan fungera in i minsta detalj från start. Det mesta kan justeras och utvecklas efter hand.
     

ATT KOMMA IGEN EFTER ATT HA GÅTT PÅ PUMPEN

  •  Försök att gå in i känslan och sätt ord på hur det känns. Våga prata om det! Se motgången i vitögat, men undvik att fastna i meningslöst ältande.
     
  •  Identifiera dig inte med motgången. Att du har misslyckats betyder inte att du är misslyckad. Försök att se på vad som hänt med distans. Lite som att betrakta ett föremål på en konstutställning.
     
  •  Se motgången som ett lärande. Även om det svider har du troligen varit med om något som kan vara utvecklande.

Källa: Loa Lava Brynjulfsdottir