Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen välkomnar nya SAS-ägare

Air France-KLM går in som ny storägare i SAS. Ett besked som välkomnas av Tommy Nilsson, Unionens representant i bolagsstyrelsen.
 – Detta är ett sätt att säkra jobben, säger han.
Ola Rennstam Publicerad
SAS-flygplan på landningsbana
SAS nya storägare kommer att säkra jobben på flygbolaget, tror Unionens representant i bolagsstyrelsen. Johan Nilsson/TT

Flygbolaget SAS har haft ekonomiska bekymmer under lång tid och framtiden för bolaget har varit oviss. Under tisdagskvällen kom nyheten att ett konsortium med bland andra europeiska flygbolaget Air France-KLM går in som nya storägare.

Den danska staten blir kvar som ägare och utökar sin ägarandel medan den svenska staten, som i dag är den största ägaren, inte är intresserad av att gå in med mer pengar. Sammanlagt rör det sig om 13 miljarder nya kronor som skjuts till.

Lättnad hos Unionenklubben

Tommy Nilsson, klubbordförande för SAS Tjänstemannaförening och ledamot av SAS bolagsstyrelse är lättad efter beskedet.

Tommy Nilsson
Foto: SAS

 –  Jag känner mig positiv att vi nått så här långt. Det har varit en turbulent och intensiv period och det är skönt att ha nått den här milstolpen att nu ha potentiella nya ägare, säger han. 

– Alternativet att inte få nya ägare, som är villiga att satsa på bolaget, skulle bara innebär en sak: att vi försvinner.

Ser du som facklig representant någon risk att jobben hamnar i Amsterdam nu?

Det inte det som är kommunicerat eller arbetshypotesen. Så nej, jag kan inte se den risken so far. Ambitionen är att SAS ska kunna leva vidare.

Jag har inte hunnit prata med min styrelse eller några medlemmar. Men jag upplever ingen storm av oro eller liknande. Det finns ingenting som indikerar att man behöver vara orolig för sitt jobb eller sin arbetsplats, tvärtom. Detta är ett sätt att säkra jobben.

Tommy Nilsson anser att processen har hanterat på bra sätt av ledningen.

 Det ska vara transparens i en bolagsstyrelse och det tycker jag att det har varit. Det har funnits möjlighet för oss arbetstagarrepresentanter att ställa frågor.

Besparingspaket fortsätter enligt plan

Den omfattande besparingsplanen, SAS forward, löper vidare som planerat och det har enligt Tommy Nilsson varit en förutsättning för att bolaget ska få nya investerare.

Flygbolaget har sedan en tidigare en ansökan om konkursskydd i amerikansk domstol, en så kallad Chapter 11, som även den ligger kvar. De nya investerarna måste nu godkännas av både EU och amerikansk domstol.

Inom kort kommer SAS Tjänstemannaklubb att skicka ut information till medlemmarna.

 Om man har frågor och vill prata mer om det här är man alltid välkommen att kontakta oss i styrelsen. Den dörren står alltid öppen och så även i det här fallet, säger Tommy Nilsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.