Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen välkomnar nya SAS-ägare

Air France-KLM går in som ny storägare i SAS. Ett besked som välkomnas av Tommy Nilsson, Unionens representant i bolagsstyrelsen.
 – Detta är ett sätt att säkra jobben, säger han.
Ola Rennstam Publicerad
SAS-flygplan på landningsbana
SAS nya storägare kommer att säkra jobben på flygbolaget, tror Unionens representant i bolagsstyrelsen. Johan Nilsson/TT

Flygbolaget SAS har haft ekonomiska bekymmer under lång tid och framtiden för bolaget har varit oviss. Under tisdagskvällen kom nyheten att ett konsortium med bland andra europeiska flygbolaget Air France-KLM går in som nya storägare.

Den danska staten blir kvar som ägare och utökar sin ägarandel medan den svenska staten, som i dag är den största ägaren, inte är intresserad av att gå in med mer pengar. Sammanlagt rör det sig om 13 miljarder nya kronor som skjuts till.

Lättnad hos Unionenklubben

Tommy Nilsson, klubbordförande för SAS Tjänstemannaförening och ledamot av SAS bolagsstyrelse är lättad efter beskedet.

Tommy Nilsson
Foto: SAS

 –  Jag känner mig positiv att vi nått så här långt. Det har varit en turbulent och intensiv period och det är skönt att ha nått den här milstolpen att nu ha potentiella nya ägare, säger han. 

– Alternativet att inte få nya ägare, som är villiga att satsa på bolaget, skulle bara innebär en sak: att vi försvinner.

Ser du som facklig representant någon risk att jobben hamnar i Amsterdam nu?

Det inte det som är kommunicerat eller arbetshypotesen. Så nej, jag kan inte se den risken so far. Ambitionen är att SAS ska kunna leva vidare.

Jag har inte hunnit prata med min styrelse eller några medlemmar. Men jag upplever ingen storm av oro eller liknande. Det finns ingenting som indikerar att man behöver vara orolig för sitt jobb eller sin arbetsplats, tvärtom. Detta är ett sätt att säkra jobben.

Tommy Nilsson anser att processen har hanterat på bra sätt av ledningen.

 Det ska vara transparens i en bolagsstyrelse och det tycker jag att det har varit. Det har funnits möjlighet för oss arbetstagarrepresentanter att ställa frågor.

Besparingspaket fortsätter enligt plan

Den omfattande besparingsplanen, SAS forward, löper vidare som planerat och det har enligt Tommy Nilsson varit en förutsättning för att bolaget ska få nya investerare.

Flygbolaget har sedan en tidigare en ansökan om konkursskydd i amerikansk domstol, en så kallad Chapter 11, som även den ligger kvar. De nya investerarna måste nu godkännas av både EU och amerikansk domstol.

Inom kort kommer SAS Tjänstemannaklubb att skicka ut information till medlemmarna.

 Om man har frågor och vill prata mer om det här är man alltid välkommen att kontakta oss i styrelsen. Den dörren står alltid öppen och så även i det här fallet, säger Tommy Nilsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen

Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Sandra Lund Publicerad 22 januari 2026, kl 06:01
Arend Stührmann står mot en grå vägg och blickar in i kameran. Han bär svarta glasögon och svarta kläder, och ser allvarlig ut.
Arend Stührmann har arbetat i dataspelsbranschen i över 15 år och i flera länder. Efter upprepade utköp vill han nu stanna i Sverige – men överväger att lämna branschen. Foto: Åke Ericson

Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.

– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.

Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.

Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt. 

Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.

Utköpt för andra gången 

Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.

Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.

I början av året var det dags igen. 

Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.

Välfärd lockar många i dataspelsvärlden

Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.

– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.

Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.

Nu har det mattats av.

 

 

Arend Stührmann i lång svart läderrock promenerar ut ur bild. I bakgrunden syns en tegelvägg med stora fönster.
Arend Stührmann har jobbat i dataspelsföretag i hela världen, och mönstret med att bli uppsagd när produkten är klar är globalt. Nu vill han stanna i Sverige. Foto: Åke Ericson

Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.

Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.

Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar

Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.

På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.

– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.

Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.

Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.

– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.

 

Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.

Kan man säga nej till att bli utköpt?

– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.