Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Systemleverantören Aaro började i mars erbjuda förmånscyklar till sina anställda. Konsultchefen Jeanette Söderberg nappade direkt på det ekonomiskt mycket fördelaktiga erbjudandet.
– Jag hade funderat på att skaffa elcykel ganska länge, för jag ville få in den naturliga vardagsmotionen i tillvaron – den kan vara knepig att få till när man hybridarbetar som tjänsteman. Dessutom var jag rejält trött på det ständiga pendlingskaos som råder i Stockholm. Men, det är en rätt dyr investering, särskilt innan man vet riktigt hur en elcykel fungerar, så det kändes helt rätt att slå till när jag fick den här chansen.
Jeanette Söderberg berättar att företaget vill kunna erbjuda sina anställda både konkurrenskraftiga förmåner och en bra balans mellan arbete och fritid. Just vardagsmotion är uppskattat och efterfrågat av många. Man har även några tjänstecyklar som man kan låna vid närliggande kundbesök.
– Men de används inte så jättemycket, vårt kontor ligger så centralt att det ofta är enklare att promenera. Då är intresset för förmånscyklar mycket större, vi var många som beställde i första omgången. Och jag upplever att intresset är fortsatt stort, många är väldigt hälsomedvetna här.
Aaro har tecknat avtal med ett företag som levererar cyklar åt medarbetarna, som fritt kan välja från ett stort utbud av både cyklar och utrustning, att använda såväl i tjänsten som privat.
Aaros hyresvärd har ett cykelrum inomhus i ett låst garage, där medarbetarna kan parkera sina cyklar.
– En annan sak jag tyckte är väldigt bra med förmånscykel är att det ingår en årlig cykelservice och att det går att välja till många tillbehör som hjälm och packväskor, säger Jeanette Söderberg.
Månadskostnaden för cykeln dras på den anställdas bruttolön och förmånen är kostnadsneutral för arbetsgivaren.
I januari 2022 blev det dessutom lättare för arbetsgivare att främja anställda att använda cykel, både i tjänsten och till och från jobbet, då de första 3 000 kronorna på förmåncykeln blev skattefria, en slags subvention av staten.
– Jag valde en cykel som kostade 20 000 kronor, det blir en total månadskostnad på 246 kronor, som dras från min bruttolön. Avdraget görs i tre år, sedan går det att köpa loss cykeln för ett pris som beräknas utifrån värdeminskningen. Eller så lämnar man tillbaka den och löser ut en ny.
Själva cykelturen har en positiv inverkan på hälsan, även om man väljer att få lite elektrisk hjälp. Enligt en norsk undersökning så var elcyklisters energiförbrukning 8,5 gånger större än vid vila, att jämföra med en vanlig cyklist som hade en energiförbrukning som var 10,9 gånger större än vid stillasittande.
– Jag har 17 kilometer enkel väg till jobbet, så för mig skulle det vara för stor tröskel att ta mig till jobbet med en vanlig cykel. Dessutom finns det inget omklädningsrum på jobbet, även om vi har duschmöjlighet. Med en elcykel är min ambition att cykla varje dag jag ska in till kontoret, så länge väglaget tillåter. Sedan får vi se vad som händer när det blir regn och rusk. Just nu känns i alla fall min cykeltur som en helt magisk start på dagen, säger Jeanette Söderberg.
Text: Lina Friberg.
➧ Bra cykelparkering, gärna inomhus.
➧ Omklädningsrum och dusch.
➧ Köp in cykelhjälmar, varför inte med
företagets logga?
➧ Anordna roliga tävlingar för att
motivera fler medarbetare att cykla.
➧ Använd cykel vid lokala kundbesök.
➧ Tillhandahåll första hjälpen-kit,
pump och cykelverktyg.
➧ Arbetsgivaren köper, hyr eller leasar
cykeln.
➧ Förmånserbjudandet ska rikta
sig till alla tillsvidareanställda på
arbetsplatsen.
➧ Den anställda betalar skatt på
förmånen (utöver 3 000 kronor).
➧ Arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgifter.
➧ Gäller för vanliga trampcyklar och
elcyklar, men inte för elsparkcyklar.
Källa: Skatteverket
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
