Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
En ny rapport visar att nyföretagandet i landet minskat. Bara sex procent av befolkningen är företagare i dag. Men långt fler, mer än hälften av de tillfrågade, har övervägt att starta eget företag. Bland yngre är det ännu fler, två av tre, som drömmer om att bli vd på sin alldeles egna firma, visar studien.
De största drivkrafterna för företagsdrömmarna är att kunna jobba med vad man vill, ha frihet att jobba när och hur mycket man vill och slippa ha en chef över sig. För Petter Kärrlander, före detta säkerhetschef, var det framför allt möjligheten att styra över sin egna tid som fick honom att ta steget som så många fantiserar om. Men vägen dit var tuff.
– Jag jobbade som säkerhetschef på ett mindre pappersbruk och trivdes jättebra med både jobbet och arbetsuppgifterna. Sedan bliv jag headhuntad till en större pappersindustri och fick betydligt större ansvar.
Kraven från både arbetsgivaren och honom själv i kombination med långväga dryg pendling gjorde att hans ork till slut tröt. Petter Kärrlander gick in i väggen.
En kollega till honom, som jobbade som inhyrd HR-chef på företaget, peppade Petter Kärrlander att tänka i nya banor. Kollegan övertygade Petter om att han skulle passa utmärkt som egenföretagare och att han som inhyrd konsult skulle få bättre möjlighet att styra över sin tid.
– Han var en bra människokännare och hade gjort en liknande resa själv. Min egna tanke var att starta eget efter att just ha gått in i väggen låter som den sämsta kombination man kan tänka sig.
Men han knuffade undan sina farhågor och även om egenföretagandet inte riktigt blev som Petter Kärrlander föreställt sig, är han nöjd med sitt karriärval.
– Företagandet blev inte som jag tänkte mig – det blev bättre. Jag trodde jag skulle bli inhyrd som säkerhetschef på större företag, men inga sådana uppdrag trillade in.
Däremot fick han i uppdrag om att hjälpa mindre företag som fått krav från Arbetsmiljöverket och behövde experthjälp från någon som var insatt i lagar och förordningar. Arbetsmiljöfrågorna har nu blivit hans nisch. Han har hittills hjälpt över 100 företag att uppfylla arbetsmiljölagstiftningen och förbättra arbetsmiljön på företaget.
– Mina inhopp har varit startskottet för många företag att ta tag i sin arbetsmiljö och göra vad de kan för att förbättra den. Där har det varit jätteroligt att hjälpa till, säger Petter Kärrlander.
I början av sin företagarbana visste han inte riktigt hur han skulle få fatt i kunder, men under det senaste året har Petter Kärrlander inte behövt ringa ett enda säljsamtal. Uppdragen har trillat in och det har gått bra ändå. Lönen han tar ut nu är visserligen mindre än den han hade på sin senaste anställning, men han beklagar sig inte.
– Jag jobbar betydligt mindre nu och har fått bättre livskvalitet. Under pandemin återvände familjen dessutom till mina hemtrakter i Ångermanland, för att bo lite mer lantligt och se om alla trivdes, säger Petter Kärrlander.
Trivdes inte någon så skulle familjen flytta tillbaka, de hade sitt hus i Askersund kvar för säkerhets skull. Men alla trivdes bra i Ångermanland, framförallt tack vare lugnet, naturen och närheten till vinteraktiviteter.
– Vi har 15 minuter till bra utförsåkning och 20 minuter till längdspår i världsklass. Skoteråkning med riktiga vintrar och att barnen lätt kan ta sig till en badplats där de ofta är helt själva på sommaren skadar inte heller. Min fru Jessica fick ett drömjobb 15 minuter bort så det finns inte mycket att klaga på, säger Petter Kärrlander
Källa: Rapporten Driv, som ges ut av Froda, ett digitalt kreditinstitut för små och medelstora företag, baseras på data från SCB och över 6500 intervjuer.
Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag.
Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.
En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad.
– Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning.
De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft
Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel.
– Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation. Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han.
Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.
Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.
– Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående.
Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?
– Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.
Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.