Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Första SIF-avtalet klart

Publicerad

En nivåhöjning på 7 procent och garanterade löneökningar för var och en på 700 kronor i månaden. Det är innehållet i det avtal för skogsindustrin som SIF tackade ja till på tisdagseftermiddagen.

- Jag tycker att det är ett godkänt avtal. Den senaste tiden har förhandlingarna lossnat, säger SIF:s ordförande Mari-Ann Krantz.
Avtalet, som berör cirka 6 000 medlemmar inom pappers- och massaindustrin, löper över 38 månader och innebär att lönerna höjs med sammanlagt 5,5 procent. 2,2 procent den 1 februari 2001, 1,7 procent den 1 februari 2002 och 1,6 procent den 1 februari 2003. Till det kommer 9 timmars arbetstidsförkortning per år, eller 27 timmar under avtalsperioden, som värderas till totalt 1,5 procent.
Inräknat en löneöversyn som beräknas ge 0,5 procent per år innebär det en sammanlagd löneökning på 7 procent.
Avtalet garanterar också alla en löneökning på sammanlagt 700 kronor i månaden för hela perioden. Under 2001 är garantin 275 kronor i månaden, år 2002 betalas 225 kronor ut och 2003 200 kronor.
Lägstlönen höjs till 11 900 kronor i år. Kommande år blir det ytterligare höjningar till 12 300 kronor respektive 12 650 kronor.
Ytterligare en viktig punkt i avtalet är satsningen på kompetensutveckling. Det ursprungliga kravet på en veckas kompetensutveckling för alla har SIF inte fått igenom, i stället sägs att kompetensbehoven måste identifieras och resultera i individuella utvecklingsplaner.
- För tjänstemännen är det viktiga att det görs individuella utvecklingsplaner. Ibland handlar det bara om en veckas behov, ibland mycket mer, säger Mari-Ann Krantz.
Avtalet innehåller inga överenskommelser som ger arbetsgivarna ökade möjligheter att förlägga arbetstiden. Det kravet har arbetsgivarna släppt under förhandlingarnas gång.

NIKLAS HALLSTEDT© siftidningen 2001

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.