Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Mindre lönsamt för män att plugga på universitet

Män tjänar allt mindre på att plugga på universitet. Anledningen är delvis att män tar mer ansvar för familjen, enligt en rapport.
David Österberg Publicerad
Ung man studerar inklämd mellan två travar med böcker.
Ekonomiska kriser, digitalisering och teknisk utveckling har påverkat den privata sektorn mest vilket kan ha påverkat de högskoleutbildade männens löner negativt. FOTO: Colourbox.

Det lönar sig oftast att plugga vidare efter gymnasiet. En högskoleutbildad tjänar i genomsnitt 43 500 kronor, medan en person med enbart gymnasieutbildning har en snittlön på 32 000 kronor, enligt en rapport från akademikerorganisationen Saco.

Skillnaden mellan månadslönerna kallar Saco för högskolepremie. I rapporten har organisationen undersökt hur premien har utvecklats under de senaste 20 åren. Förändringarna är stora: I början av 2000-talet tjänade män betydligt mer på att plugga vidare efter gymnasiet. Högskolepremien sjönk sedan fram till 2013 och har sedan dess legat kvar på den nivån.

För kvinnor sjönk premien fram till 2009, men ökade därefter ända fram till 2020. Det innebär att en högskoleutbildning nu lönar sig lika mycket för kvinnor som för män.

Män tar större ansvar för familjen

Enligt Saco finns det flera förklaringar till förändringen. En är att män nu tar större ansvar för familjen. Högskoleutbildade män är dessutom föräldralediga i större utsträckning än enbart gymnasieutbildade. När arbetsgivare förväntar sig att män ska vara hemma med barn jämnar det ut karriärmöjligheterna mellan könen.

Kvinnor är också chefer i större utsträckning i dag jämfört med för 20 år sedan. Chefer har oftast högre lön och kvinnor får därmed bättre utdelning på sin högskoleutbildning nu.

Stora förändringar i privat sektor

En tredje förklaring till utjämningen är att kvinnor och män arbetar i olika sektorer. Män arbetar oftare i privat sektor och där har förändringarna varit stora de senaste 20 åren, enligt rapporten. Ekonomiska kriser, digitalisering och teknisk utveckling har påverkat den privata sektorn mest vilket kan ha påverkat de högskoleutbildade männens löner negativt.

Kvinnor har högre utbildning

Rapporten visar också att kvinnor är betydligt mer välutbildade än män. Drygt hälften av kvinnorna har pluggat minst tre år på högskola, medan drygt en tredjedel av männen har gjort det.

Att kvinnor och män tjänar lika mycket på att plugga vidare innebär inte att kvinnor och män tjänar lika mycket. Männens löner är fortfarande högre. Premien är dock lika hög eftersom män jämförs med män och kvinnor med kvinnor. Löneskillnaden mellan en gymnasieutbildad kvinna och en högskoleutbildad kvinna är alltså lika stor som löneskillnaden mellan en gymnasieutbildad man och en högskoleutbildad man.

Högre lön efter tre års studier

Medellön, gymnasieutbildade, år 2001

Kvinnor: 17 600

Män: 21 000

Medellön, högskoleutbildade, år 2001

Kvinnor: 23 700

Män: 32 100

Medellön, gymnasieutbildade, år 2020

Kvinnor: 29 600

Män: 33 900

Medellön, högskoleutbildade, år 2020

Kvinnor: 40 500

Män: 48 200

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Ministern: ”Minskar löneskillnaden inom ett par år”

Med ökad insyn i lönesättningen kommer löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska. Det tror i alla fall Nina Larsson (L), jämställdhetsminister.
David Österberg Publicerad 28 januari 2026, kl 06:01
Jämställdhetsminister Nina Larsson
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, tror att ökad transparens kring löner kommer att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Skillnaden är 10 procent. Jessica Gow/TT

Nyligen presenterade regeringen sitt förslag för hur osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska minska. Förslaget bygger på EU:s direktiv om lönetransparens. 

Från den 1 juli ska arbetsgivare informera kandidater om ingångslön eller ingångslöneintervall. Det blir förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

Nina Larsson (L) är jämställdhetsminister och övertygad om att förslaget kommer att ge minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.

– Ökad transparens leder i rätt riktning och gör att vi kan arbeta bort osakliga löneskillnader. Förslaget kräver god struktur hos arbetsgivarna, med bra lönekriterier och saklighet i lönesättningen. Det är positivt för att komma åt lönegapet, säger hon.

Hjälper det verkligen att få veta att ingångslönen är exempelvis 22 000 kronor? Hur minskar det skillnaden mellan kvinnors och mäns löner?

– Det är inte ovanligt att en osaklig löneskillnad cementeras när man byter jobb. Den risken raderas genom förbudet mot att fråga vilken lön någon har i dag.

Men om en kvinna och en man söker ett jobb med ett ingångslöneintervall på mellan 22 000 och 23 000 finns inget hinder att ge kvinnan 22 000 kronor och mannen 23 000 kronor?

– Lönediskriminering är förbjudet redan i dag. Diskrimineringen försvinner inte med det här lagförslaget, men ökad insyn och transparens och förbud att ställa lönefrågor till en kandidat minskar risken för en osaklig lönesättning, säger Nina Larsson.

Rätt att begära ut snittlöner

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Hjälper det en att veta vilken snittlön ens kollegor har?

– Ja, om man kan notera att samtliga personer som har högre lön än man själv har är män. Då har man möjlighet att ställa frågor om det. Dessutom har Diskrimineringsombudsmannen tillsyn över lönesättningen och får ökade resurser, bland annat för att få in lönerapportering från stora bolag, men också för att driva fall där DO anser att ett företag bryter mot lagen, säger Nina Larsson.

Måste motivera eller åtgärda löneskillnader

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Finns det en risk att företagen alltid hittar sätt att motivera löneskillnader, i stället för att åtgärda dem?

– Vi har fortfarande individuell lönesättning, men löner ska vara sakliga. Om en arbetsgivare har en saklig grund för löneskillnaderna är det inget brott mot diskrimineringslagstiftningen. Om man däremot inte kan motivera löneskillnader sakligt ska de åtgärdas. Om de inte åtgärdas finns rättsliga möjligheter att driva frågan.

När tror du att förslaget om lönetransparens får effekt?

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Löneskillnaden är 10 procent

  • Det finns både en förklarad och oförklarad löneskillnad mellan kvinnors och mäns löner.
  • Den förklarade tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid.
  • Den oförklarade är en skillnad som statistiken inte kan förklara. En möjlig förklaring kan vara könsdiskriminering.
  • 2024 året var den förklarade löneskillnaden 10,2 procent. Den oförklarade var 4,6 procent. För privatanställda tjänstemän var den oförklarade löneskillnaden större: 6,8 procent.
  • Löneskillnaden har minskat med 6,1 procentenheter mellan 2005 och 2024. Sedan 2019 har dock löneskillnaden mellan kvinnor och män varit i princip oförändrad.

Källa: Medlingsinstitutet