Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Karensavdrag – så fungerar det
När du blir sjuk blir du av med en del av lönen. Det avdraget kallades tidigare för karensdag, men gjordes om 2019 och heter nu karensavdrag.
När du blir sjuk och måste vara hemma från jobbet får du i regel 80 procent av din lön i ersättning – även kallat sjuklön – under tiden du inte jobbar.
Men utöver det förlorar du ytterligare en del av inkomsten. Det är vad som kallas för karensavdrag.
Så räknas karensavdraget ut
Karensavdrag dras av från din ersättning under sjukdomsperioden och motsvarar 20 procent av din sjuklön en genomsnittlig, vanlig arbetsvecka.
Om du är sjuk en hel vecka, måndag-fredag, får du alltså 80 procent av din lön i sjuklön, minus 20 procent till följd av karensavdraget.
Ett räkneexempel: Du tjänar 30 000 kronor i månaden, eller ungefär 1 429 kronor per arbetad dag. När du är sjuk betalar då arbetsgivaren ut 1 429 x 0,8 = 1 143 kronor per dag. Karensavdraget blir samtidigt 1 429 kronor x 5 (en genomsnittlig arbetsvecka) = 7 145 x 0,2 = 1 429 kronor.
På din lönespecifikation kan det här även stå angivet i timlön, men principen är densamma. Arbetsgivaren räknar ut vad din sjuklön en vanlig vecka är och tar 20 procent av det i karensavdrag, oavsett hur många dagar du är sjuk.
Karensdag?
Förr kallades karensperioden för karensdag. Då blev du i regel av med inkomsten första dagen av din sjukskrivning. Systemet gjordes om för att avdraget skulle bli mer rättvist och förutsägbart. Tidigare kunde framför allt personer med oregelbunden arbetstid drabbas när karensdagens värde var olika beroende på hur långa dagar de arbetade.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Högst snittlöner i Sverige – 10 bäst betalda yrkena
Civilingenjörer, testledare och systemutvecklare håller sina positioner på snittlönernas tio i topp-lista.
– Lönenivån är högre och lönespridningen större i den privata sektorn, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet.
– Lönenivån är högre och lönespridningen större i den privata sektorn, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet.
Den genomsnittliga månadslönen för anställda i Sverige var förra året 41 600 kronor.
– Gemensamt för de yrkesgrupper som tjänar mest är att de har minst tre års högskoleutbildning, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet, som sammanställt siffror från den senaste lönestrukturstatistiken.
Läkare och piloter fortsätter toppa listan över de yrkesgrupper som tjänade mest i genomsnitt under 2024, om man undantar chefsyrken.
IT-yrken och ingenjörer kvar bland de bäst betalda
Lite längre ner på listan hamnar revisorer, IT-arkitekter, systemutvecklare, testledare och civilingenjörer – yrken där många utövare är medlemmar i Unionen.
– Lönerna är beräknade som ett genomsnittligt värde utan hänsyn till ansvar, erfarenhet, skicklighet och andra faktorer som kan påverka nivån på lönen för den enskilde, säger Peter Beijron.
Gruppen IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare tjänade förra året i snitt 55 200 i månaden och hamnar på sjätte plats på Medlingsinstitutets lista. När yrkesklassificeringen infördes 2014 var yrkesgruppens placering nia och den genomsnittliga månadslönen 41 600 kronor.
Civilingenjörerna tjänar 54 300 kronor i månaden 2024 och hamnar på plats åtta. Tio år tidigare var placeringen sju och då hade de en genomsnittlig månadslön på 42 800 kronor.
– Jämför man tio år tillbaka är det viktigt att komma ihåg att alla siffror är nominella, ingen hänsyn tas alltså till inflationen, säger Peter Beijron.
Privat sektor driver högre löner och större lönespridning
Ju högre genomsnittslön desto större är lönespridningen.
–I den privata sektorn är genomsnittslönen högre och lönespridningen större jämfört med offentlig sektor. Samtidigt är skillnaderna stora inom sektorerna. I privat sektor är genomsnittslön och lönespridning klart högre bland tjänstemän jämfört med arbetare, säger han.
Medlingsinstitutet har en roll som statistikansvarig myndighet och strävar efter att ge en objektiv beskrivning av hur lönestrukturen ser ut på arbetsmarknaden. Informationen ska vara tillgänglig för allmänhet, forskare och beslutsfattare.
– Vi samarbetar med parterna om insamling av lönestatistiken. Men de har i vissa fall en ännu mer detaljerad yrkesindelning än vi kan ha i den officiella statistiken, säger Peter Beijron.
De 10 yrkesgrupperna med högst genomsnittlig månadslön i Sverige
Läkare: 77 000 kr/månad.
Piloter, fartygs- och maskinbefäl m.fl: 61 500 kr/mån.
Jurister: 61 300 kr/mån.
Revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare m.fl: 59 300 kr/mån.
Matematiker, aktuarier och statistiker: 58 700 kr/mån.
IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl: 55 200 kr/mån.
Tandläkare: 54 600 kr/mån.
Civilingenjörsyrken: 54 300 kr/mån.
Veterinärer: 53 000 kr/mån.
Fysiker och kemister m.fl: 51 600 kr/mån.
Källa: Medlingsinstitutet.
